Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

STF

/

Annons

En gråmulen lördag i slutet av mars, med några minusgrader och med snöflingor virvlande i luften styrde ett 20-tal personer sin färd mot väster. Resmålet var nordöstra Kall, närmare bestämt Hästskotjärn inte långt från det gamla fjällhemmanet Bottnen.

Efter cirka 12 mils bilkörning var det dags att spänna på sig skidorna för att åka över tjärnen fram till de gamla hällmålningarna. Där vid den lodräta klippan sågs ett antal figurer målade i rödockra. Ockra är en järnförening och förekommer ofta som jordfärgämne i pigmentform. För att erhålla den röda färg som hällmålningarna är utförda med blandades ockran med älgfett vilket har det visats sig bli en hållbar färg som stått sig i 4000-5000 år.

Ciceronen Curt Lofterud, iklädd stenåldersfolkets vinterdräkt, berättade om målningarna. Inte bara den första utan även andra figurer som låg några meter såväl till vänster som höger om centralbilderna. En del av dessa bilder har tyvärr av vattnets kraft slipats till odefinierbara. Ändå förundras man över att denna rödockra trotsat väder och vind i över 4000 år och kan berätta för oss om våra förfäder som vandrat in i de jämtländska skogarna i jakt på boplatser och föda.

De tidigare tolkningarna av dessa målningar har varit att de hade med jakt att göra, om önskan om god jaktlycka, men nutida tolkningar är att det i stället symboliserar kultplatser.

Figurerna i centralmålningen består av schamaner som var länken mellan människan och dess rådare. Älgar som man levde i pakt med och som garanterade folket mat mot att man sparade älgens ben och hängde upp dem så att älgen när han återuppstod kunde hitta dem. En älghuvudstav som är någon form av religiös symbol samt en orm som symboliserar fruktbarheten.

Efter denna skidtur styrdes bilarna mot Kolåsens fjällhotell för lunch. Carl Johan Bringsaas, född i Kolåsen, berättade om bygden och dagen avslutades med besök i Kolåsens lappkapell.

Mer läsning

Annons