Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Värst blir det om gasen tar slut

/

I dag börjar lagren av rör att fyllas inte bara i Blekinge, utan också på Gotland.

Annons

Förberedelserna för bygget av den tysk-ryska gasledningen är i full gång. Många svenskar oroas av detta. En del gör det av miljöskäl, och då inte främst för själva ledningen. Tanken är att en stor import av naturgas till Väst-europa kan hindra utvecklingen av alternativa energikällor.

Mot det kan hävdas att gasen som visserligen släpper ut stora mängder koldioxid trots allt släpper ut betydligt mindre än dagens alternativ – koleldning. I stället banar naturgas (fossilgas) väg för biogas, som inte bara är klimatvänlig utan också bidrar till att lösa moderna samhällens avfallsproblem. Den effekten nås om naturgasanvändning kan bidra till att finansiera finmaskiga gasnät till konsumenter i stor skala. Om nu inte stora gaskraftverk kan bli ett bättre alternativ.

Andra är skeptiska av säkerhetspolitiska skäl. En gasledning nära ett numera närmast oförsvarat Gotland som övervakas av ryska marinen. Sånt föder oro. Fast ryssen ska väl inte lastas för att Gotland närmast saknar militärt skydd. Och enstaka ryska fartyg förändrar inte säkerhetsläget.

Säkerhetspolitiskt är det i stället märkligt att så många verkar föredra dagens system där den ryska gasexporten går via länder som likt tidigare Ukraina riskerar att störa exporten till Västeuropa. Det går att förstå att dessa länder vill ha transportinkomster. Än viktigare är att de vill har garantier för att inte bli utan gas. Och de litar inte på Ryssland. Men alternativa gasledningar på land är inget som ökar vår säkerhet. EU bör i stället hjälpa de baltiska staterna och Polen att bygga upp alternativa energikällor, för att på så sätt stilla deras oro. Svenska elledningar till Baltikum kan bidra till minskad spänning.

Nej, det stora problemet för både klimat och säkerhet i Västeuropa är om den ryska gasen uteblir. Sjtokmanfältet i Barents Hav skjuts nu fram tre år. I onsdagens SvD varnar Uppsalaforskaren Bengt Söderbergh för vad som sker om det stora fältet på Jamalhalvön i nordvästra Sibirien, dit 250 milj gasledningar nu ska byggas, försenas eller i stället levererar till Kina.

För miljön är det kanske inte ett problem var gasen ska ersätta kolet. Men för Europas energiförsörjning är det ett problem. Energibrist är ett säkerhetspolitiskt hot som inte ska underskattas.

Mer läsning

Annons