Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ojämlikhet på liv och död

/
  • Även inom vården påverkar ens samhällsställning utsikterna till en god vård. En rapport från Socialstyrelsen visar att dödstalen i sjukdomar som kan behandlas är mer än tre gånger så hög mellan låg- och högutbildade.foto: scanpix

Annons

Den som är informerad, kan snacka för sig och ställa krav har ofta ett bättre utgångsläge. Inte sällan sammanfaller ens sociala och ekonomiska ställning med ens förmåga att vinna gehör. Den högutbildade och välbetalda räds inte auktoriteter, den vet sin rätt och vågar ställa krav. Förhållandet gäller också omvänt; det är svårare att avfärda den självsäkra och talförde medan den osäkre och timide lätt blir en fluga på väggen.

Nej, detta är inga revolutionerande nyheter och därför är det inte heller särskilt förvånande att Socialstyrelsen i en ny rapport pekar ut de stora ojämlikheter som uppträder inom vården. Dödstalen i sjukdomar som kan behandlas är mer än tre gånger så stor mellan låg- och högutbildade. Den givna frågan blir förstås vad skillnaderna beror på. Socialstyrelsen nämner ett antal punkter där sjukvården brister: medinflytande, delaktighet, respektfullt bemötande, individuellt anpassad information – faktorer som direkt kan kopplas ihop med vår sociala ställning. Man snäser inte lika lätt av den medelåldersmannen med skjorta och pressveck som den tystlåtna invandrarkvinnan som inte förmår förklara sitt tillstånd med korrekta meningsbyggnader.

”Utlandsfödda känner sig till exempel i mindre utsträckning än svenskfödda tillfreds med både den respekt de upplevt och den information man fått i samband med besöket i vården”, skriver Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm (DN debatt, 14/5). Att ens position på samhällsstegen också slår igenom i vården förvånar som sagt inte, men konsekvenserna kan som vi sett bli mycket allvarliga.

Förutom någon gränsbrytande konststudent är det fortfarande så att det är människor som känner smärta eller oro över sin hälsa som söker till sjukvården. I väntrummet är vi alla lika utlämnade, sårbara och rädda. Och oavsett om vi är godsägare eller bor under några pappkartonger vill vi bli tagna på lika stort allvar.

Hur påverkar den tilltagande marknadiseringen av sjukvården patienternas ställning? Sedan en vecka tillbaka kan den som har 100 000 kronor till övers köpa sig en behandling på Södersjukhusets nyöppnade hjärtklinik. Mot Södersjukhusets nya hjärtklinik kommer det förmodligen inte riktas några anmälningar om taskigt bemötande och bristande respekt; där behandlar man dyrt betalande kunder som bara förtjänar det bästa.

På ett djupare plan riskerar den här marknadsvågen att också att spilla över på den offentliga sjukvården. Patienterna med tjocka plånböcker och välsmort munläder ordnar bot mot sina krämpor på annat håll och kvar i väntrummet blir de som inte hade råd och de som inte vågade ställa de kritiska motfrågorna när doktorn inte hade tid att utveckla sitt resonemang. Den här utvecklingen måste stoppas innan det är för sent.

Mer läsning

Annons