Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Murens fall gav demokrati – men också en grogrund för nationalism

/
  • Brandenburger Tor i Berlin. Två dagar efter murens öppnande för exakt 20 år sen stod det åter östtyska gränssoldater på Berlinmuren. Men murens dagar var räknade. Ett år senare hade Tyskland återförenats. Tyvärr blev det delning snarare än återförening som präglade resten av omvälvningen i Öst. Värst gick det i Jugoslavien som bröts sönder av inbördeskrig.   Foto: LIONEL CIRONNEAU/AP/Scanpix

Annons

1. Hur kom det sig att Berlin kunde delas av en mur?

Svar: Det kanske märkligaste av allt var att vi kom att se det som något om inte naturligt så i alla fall ofrånkomligt. Försöket att dela ett land och till och med en stad, efter politiskt system blev på alla sätt ett misslyckande. Mänskligt för att det i öst byggde på ofrihet. Många, många – främst unga – dödades när de försökte fly. Familjer splittrades. Ekonomiskt därför att planekonomin misslyckades. När muren föll var skillnaden mellan väst och öst synbar för alla som ville se. Och alltför synbar för att muren skulle kunna bestå.

2. Hur kom det sig att den mur som stått i 28 år från 1961 plötsligt föll för 20 år sen?

Svar: Utvecklingen hade börjat redan med Gorbatjovs så kallade perestrojka (förändring) och glasnost (öppenhet) i Sovjetunionen. Det var ett försök att få nytt liv i det förstelnade Sovjetväldet. Men folken ville ha mer. På sommaren för 20 år sen hade tiotusentalw östtyskar redan tagit sig till väst när Ungern öppnade gränsen.

3. Var det självklart att följden skulle bli det återförenade Tyskland som blev resultatet?

Svar: När det blev möjligt att återupprätta ett enat Tyskland blev det kravet snabbt lika självklart i Tyskland som det varit nästan onämnbart dessförinnan. Enandet har blivit kostsamt och inte utan missnöje från landets båda delar. Men det har också bidragit till att euron skapats och att EU kunnat utvidgas österut. På östtysk sida, speciellt bland dem som varit lojala med den kommunistiska regimen fanns politiskt byggda men fruktlösa förhoppningar till fortsatt delning.

4. Fanns det politiska skäl också bakom viljan till Tysklands enande.

Svar: Jo, det fanns det. Både hos socialdemokrater och borgerlighet. Här ryms faktiskt ett betydligt större problem. Från borgerligt håll försökte man på sina håll att i samband med murens fall dödförklara också socialdemokratin. Det misslyckades visserligen. Tio år senare styrdes större delen av Europa av socialdemokrater. Inte minst gällde det Tyskland. I Västtyskland hade man haft erfarenheten av en stark socialdemokratisk arbetarrörelse att hänvisa till. Men i övriga Östeuropa – och främst i Ryssland – där Berlinmurens fall fick enorma följder – fick den enorma politiska förändringen också allvarligt negativa politiska konsekvenser. Kommunismen hade dragit även socialdemokratins namn i smutsen.

5. Negativa?

Svar: Ingen ska sörja kommunismens fall. Men det var olyckligt att omvälvningen i öst – främst i Ryssland – kom att ledas av nyliberala politiska krafter. Plundringen av den statliga egendomen och det faktum att så många drevs ner i fattigdom kunde ha slutat betydligt värre.

6. Hur då värre?

Svar: Demokratin misskrediterades, och först med Putin återupprättades en rysk nationell stolthet. Det gav honom folkligt stöd samtidigt som det satte den nya yttrandefriheten under press. I Östeuropa finns en förståelig rädsla för ryskt imperiebyggande. Sovjetunionen övertog tsarens områden, men tog sig efter segern i andra världskriget rätten att styra långt in i Centraleuropa. Det finns en rädsla för ryssen som på ett olyckligt vis liknar hur rädslan för Tyskland – tillsammans med segrarnas vilja att ge igen efter första världskriget – skapade embryot till det andra.

7. Vad borde man ha gjort?

Svar: Efter kommunismens fall borde man ha förstått skillnaden mellan stöd till folkens nationalism och stödet till demokrati. I Jugoslavien bidrog oförståelsen till att det hela urartade i våldsamma inbördeskrig. I de baltiska länderna fick exempelvis stora delar av den ryska minoriteten inte sina rättigheter i de nya staterna. Det kan fortfarande leda till problem i den mån inte den ryska nationalismen kan hållas på mattan.

8. Är den farligare än andra former av nationalism?

Svar: Den är som den tyska var, farlig på grund av landets styrka. Även Rysslands svaghet är temporär. Som jag ser det bör vi inte stödja nationalister oavsett sort. Men Rysslands utveckling är viktigare för vår säjerhet än andra länder. Vi bör öka kontakterna med Ryssland både på det ekonomiska oich det politiska planet. De behöver investeringar och kontakter. Vi behöver ett välmående Ryssland. Murens fall ger oss en möjlighet vi bör ta.

Mer läsning

Annons