Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många riskerar att fastna i arbetslöshet

/
  • I takt med att finansmarknaderna morskat upp sig stängs det tidigare öppna fönstret för att dra över statsbudgetar. Men Sverige har kvar kontrollen och bör inte strama åt när arbetslösheten ligger på dagens nära tio procent.

Greklands skuldkris har sannerligen förändrad det ekonomiska klimatet inte bara genom oron på börserna.

Annons

 Även Sverige ska spara – klassens ljus som klarar stabilitetspaktens mål om ett underskott på högst tre procent av BNP går inte heller klar om man får tro industriländernas samarbetsorganisation OECD.

Det är bara ett år och åtta månader sen världens finansmarknader föll fritt. Tack vare resoluta insatser från världens regeringar och riksbanker, hindrades en finansiell krasch som oundvikligen skulle ha gett en världsomspännande depression. Många stater skaffade sig stora underskott. Hur klokt var det? Hur var det ens möjligt?

Under de senaste decennierna är det ju egentligen bara USA som i kraft av sin dollar kunnat agera som om underskott inte var viktiga. Nu kunde alla göra det. Och det var en klok politik som självklart inte kan fortgå i evighet. Ingen ekonomi klarar att leva med konstanta underskott.

Men för de arbetslösa i Sverige hade det varit bättre om vår regering varit mer aktiv.

Hade den borgerliga regeringen därtill valt att lägga sina satsningar på aktiva åtgärder för de arbetslösa, så hade många kunnat förbättra sina kunskaper under tiden i arbetslöshet, i stället för att som nu först sitta i karantän för att senare ”aktiveras” i form av jobbsökaraktiviteter på en arbetsmarknad med få jobb. Om man alls får hjälp. På ett LO-seminarium i onsdags visade Åsa Sohlman att 60 procent av deltagarna i den så kallade jobb- och utvecklingsgarantin överhuvudtaget inte deltagit i någon aktivitet alls den vecka hon undersökte saken.

Vi ska inte förvånas över att långtidsarbetslösheten slår rekord. 35,4 procent av de arbetslösa har nu varit arbetslösa i mer än sex månader. Siffran ska tas i medvetande om att utbildningsinsatser med den nya räknemetoden inte längre bryter en långtidsarbetslöshetsperiod. Men storleken förskräcker ändå. Också krisen gör förstås sitt till för siffrans storlek. Men den passiva politik som är regeringens linje, och som inte utvecklar de arbetslösa, kan de borgerliga inte skylla på någon annan.

Nu behövs ett kunskapslyft i form av både praktik och utbildning, precis det så många arbetslösa inte erbjuds i dag, när pengarna i stället tagits till skattesänkningar åt dem som har jobb. När regeringens företrädare nu säger att man satsar på aktiva åtgärder så är det från en låg nivå och med åtgärder långt ifrån ett sådant Kunskapslyft. Utan snabba insatser riskerar många att slås ut helt från arbetsmarknaden.

OECD:s sparlösning förefaller snarast farlig. Det kan bli tufft nog ändå för det svenska näringslivet när hela Europa alltför snabbt tvingas strama åt. Med 9,8 procent arbetslösa – och en ungdomsarbetslöshet över 30 procent, är åtstramningar en direkt felaktig politik så länge Sverige uppenbart har kvar kontrollen över statsfinanserna.

Mer läsning

Annons