Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Finansmarknaderna kräver globala regler

/

Eurolandet Grekland är i kris.

Annons

Förra året var budgetunderskottet 12,7 procent. I går skulle landets regering ha lämnat en rapport till EU-kommissionen eftersom man misstänker att en amerikansk investmentbank hjälpt den dåvarande borgerliga grekiska regeringen att mörka detta underskott inför EU. Det vore ett dirket brott mot regelverket för euroländerna. Nu sägs att en strejk på finansdepartementet! försenat rapporten. Men strejker är också vad som väntar den socialdemokratiska regering som tagit över landets styre, när man ska försöka lotsa landet ur en kris av den magnitud som motsvarar vad Sverige stod inför under och efter regeringen Bildt på 90-talet.

Vems fel är då allt detta? En del pekar på euron. Många euroländer i periferin har drabbats hårt i efterdyningarna av krisen. Spanien, Portugal, Irland har stora underskott. Det har också Belgien. Det behöver inte vara fel att ha underskott efter en kris som denna. Men det måste förstås finnas en trovärdig väg tillbaka, när den akuta finanskrisen slagits tillbaka.

Men krisen har ju slagit hårt också i det Östeuropa som ännu inte omfattas av euron. Och det är knappast euron som orsakat underskotten i grekisk ekonomi. Grekernas kris är hemsnickrad. Men det faktum att man inte kan devalvera sin valuta för att lindra problemen får i ett akut krisläge räknas till systemets nackdelar. Man kan bara fundera över hur det såg ut i Sverige innan kronan föll 1992. Utan kronfallet hade krisen blivit betydligt värre. Å andra sidan visade euron sin styrka under den akuta finanskrisen, då vi slapp alla de valutaspekulationer som tidigare varit legio. Det har rimligen ett stort värde inte bara för euroländerna.

På en internationell och oreglerad kapitalmarknad ges, som finansmogulen George Soros skrev i DN 19 januari: ”finanskapitalet ett privilegierat läge”. Regeringarna tvingas, skriver han, ägna mer uppmärksamhet åt det internationella kapitalets krav än åt de egna medborgarnas strävanden och förhoppningar.

Med Grekland inne i euroområdet ges ett skydd mot denna marknad. Å andra sidan ställs i stället hårda krav från de övriga Euroländerna. Så skillnaden ska kanske inte överdrivas. Men en faktor är i alla fall att Grekland inte kan tillåtas fallera helt ekonomiskt, eftersom det skulle riskera att drabba eurons trovärdighet även om Grekland bara står för några procent av Euroland.

För tillfället vägrar Tyskland att på något sätt bistå Grekland – som ännu inte begärt något stöd. Men det är inte omöjligt att de ges stöd utifrån. Det har ju länder som Island och Lettland fått tidigare. Lettland är av speciellt intresse för Sverige eftersom de stora affärsbankerna dragit på sig problem där. I går kritiserades Swedbank för att ha underskattat kostnaderna för återstående problemlån där.

Den bilden strider en del mot den allt ljusare bild av både svensk och internationell ekonomi som nu sprids. Men risken är att den ljusa bilden är överdriven. Soros varnar i ovan nämnda artikel för en andra recession i år eller nästa år. Finansiell protektionism kan förvärra läget.

På 1930-talet uteblev de stora stimulanser som nu räddat världsekonomin. Då försvårade också handelshinder krisens lösning. Nu ser han svårigheterna att finna gemensamma regler för den internationella finanssektorn som en motsvarande risk. En fortsatt oreglerad finansmarknad kommer ofelbart att ge oss nya kriser av den typ som kostat världsekonomin så enorma summor.

Soros pekar på att finanskrisen till och med är mer omfattande än 30-talets motsvarighet. De utstående krediterna i USA då var 160 procent av BNP 1929 och 250 procent 1932. 2008 började USA på 365 procent. Att denna sektor måste regleras på internationell nivå är Soros därför helt övertygad om. Här är det lätt att hålla med.

Mer läsning

Annons