Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Björklunds skola smakar stål

/

Den som i helgen inte kände för att bekanta sig med vårvintern kunde med fördel stanna inne och konsumera politik.

Annons

I Västerås höll Folkpartiet riksmöte och partiledare Jan Björklund drömde om ett Sverige med ett forskarsamhälle i världsklass. Ja, eftersom flumskolan snart är avskaffad kan vi i framtiden kanske hoppas på att få behålla fler nobelpris i fäderneslandet ...

Det är ju annars ett problem med utbildningspolitiken, de långa tidsperspektiven, vi vet inte hur stora förändringar faller ut förrän många år senare.

En farhåga med Jan Björklunds omdaning av skolan är att den kommer leda till en hårdare sortering av duktiga och dåliga elever. Vi vet att väldigt många unga, framför allt flickor, redan i dag upplever en rent överjävlig press i tillvaron; var tredje tjej plågas av ångest, oro och ängslan. Ohälsan förklaras delvis med de krav som tidigt läggs på ungas axlar samt de enorma valmöjligheter som ungdomar numera tvingas förhålla sig till. Det är tragiskt att konstatera att Jan Björklunds nya skola ligger helt i linje med samhällsutvecklingen i stort: med de tidigare betygen ökar pressen och med förändringarna i gymnasieskolan skärps kraven på att välja – och att välja rätt!

Det smakar stål av Jan Björklunds utbildningspolitik. Vid en rödgrön valseger behövs förändringar inom ett flertal av skolans områden, det måste till exempel vara möjligt för unga att ompröva sina val under resans gång. Få, om ens någon, är kapabel att fatta närmast livsavgörande beslut redan som 15-åring.

I Ekots lördagsintervju pressades Mona Sahlin om riksdagens beslut att erkänna händelserna i nuvarande Turkiet 1915 som ett folkmord. Till saken hör att Sahlin tillsammans med övriga ledamöter i partistyrelsen blev överkörda när denna fråga debatterades vid Socialdemokraternas kongress i fjol höst. Och det märktes att S-ledaren hade vissa problem att försvara partiets linje. Sahlin medgav att folkmordsdeklarationen kortsiktigt försvårat möjligheterna att stärka dialogen mellan Turkiet och Armenien, däremot ansåg hon att det på lång sikt kan bidra positivt till försoningsprocessen.

Om allt fler länder ställer sig bakom ett erkännande kan det möjligen öka trycket på Turkiet att närma sig sin tidiga historia. Samtidigt finns risken för en motsatt utveckling, särskilt i ett land som Turkiet där nationalismen närmast fungerar som religiös överbyggnad i samhället. Ensidiga deklarationer från andra länders parlament ger bränsle åt nationalistiska krafter som för allt i världen inte vill revidera den turkiska historieskrivningen.

Mona Sahlin hade svårt att förklara riksdagens omröstning – av förklarliga skäl.

Mer läsning

Annons