Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är vi redo för solidaritet?

Annons

Du är arbetslös och din partner är en evig besökare hos arbetsförmedlingen med ett CV i handen. Era barn har börjat ettan och trean och lyckligt omedvetna om hur hårt livet är för deras föräldrar går de till skolan med drömmar om att bli brandman, veterinär eller lärare.

De är som vilka barn som helst. Som det ska vara.

En vecka tvingas föräldrarna att välja – mat eller elektricitet. De väljer elektricitet. För det är ju ganska viktigt att kunna tvätta barnen, se på nyheterna och att ha ström så att barnen kan få lägga pussel i ljuset, i stället för i mörkret. Men maten utgår. För barnen får ju faktiskt mat på skolan och det kanske räcker.

Är det i ett sådant samhälle vi ska tvingas leva? Där arbetslösa måste välja mellan sjukvård, elektricitet och mat? Ska vi verkligen acceptera utvecklingen av dagens samhälle? I den moderat ledda regeringen vill man sälja ut statlig verksamhet till stor företagen för att gå med vinst, man vill privatisera sjukvården, men ändå skapa en jämlik och en rättvis vård? Hur ska två arbetslösa, eller en ensamstående förälder ha råd att betala niohundra kronor för ett läkarbesök med sin dotter/son? Och sedan bli förnedrade över det? För att få höra ”du älskar inte dina barn lika mycket?.

Jag vägrar att acceptera utvecklingen. Men vi måste vägra tillsammans. Vi måste ta kraftigt avstånd rfån regeringen och dess omöjliga politik. Nu är tiden att stå upp för ett jämlikt samhälle där varenda medborgare har en viktig åsikt, och det ska inte spela roll om du är en städare eller en akademiker! Jag är redo att vara solidarisk och ställa upp för ”vanliga” människor. Frågan är, är vi redo, tillsammans?

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons