Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sveriges försvar är av internationell toppklass

Annons

Försvarsmaktens operativa förmåga ökade 2006-2007. Förbandsverksamheten är generellt av god kvalitet. Det är en ny lovande generation officerare på väg fram och ambitionen vad gäller en sund värdegrund och dess betydelse är hög.

Flyg- och ubåtsvapnen håller högsta internationella klass, liksom specialförbanden och ledningen.

Natos generalsekreterare pekar ut Sverige som Natos viktigaste partnerland tack vare vår kvalitet och ambition i internationella insatser. Att ÖB Håkan Syrén har föreslagits bli ny ordförande för EU:s militärkommitté visar både Sveriges trovärdighet i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och Syréns personliga kvaliteter.

Den Sverigeledda nordiska stridsgruppen (NBG) beskrivs som den bästa som hittills satts upp inom EU. NBG tillförde försvaret ny kunskap, gav erfarenhet gällande snabbinsatsförmåga och fördjupat samarbete med närstående länder. Den skulle med tio dagars varsel kunna sättas in i varje konfliktnivå i princip var som helst i världen.

Samtidigt finns utmaningar inom försvaret. Kriget i Georgien i höstas visar hur snabbt konflikter kan utspelas i dag – på fem dagar var konflikten över. På mycket kort tid placerades knappt 20 000 ryska soldater i Georgien.

Det svenska försvaret ska fortsatt ha god uthållighet. Samtidigt behöver vi tillföra förband som är snabbt tillgängliga för att värna Sverige. Tillgänglighet, flexibilitet och rörlighet är nyckelord för framtidens försvar.

Våra förband ska vara användbara nationellt, i närområdet och i internationella insatser. Vi ska bort från uppdelningen i en nationell insatsorganisation och en särskild utlandsstyrka.

Förbanden ska arbeta sammansatt, integrerat och förövat mellan olika vapenslag. Den nordiska stridsgruppen byggdes kring en bataljon, kompletterad med bland annat ingenjörsförband och med förbestämda flygenheter, bland annat Gripenplan. En sådan bataljonsstridsgrupp är till sin natur skalbar, flyttbar och anpassningsbar till sin uppgift.

Det svenska försvaret kommer i framtiden att vara uppbyggt utifrån sådana bataljonsstridsgrupper, med bevarad brigadledningsförmåga. En del förband blir stående för snabb tillgänglighet, andra blir kontraktsförband för volym och uthållighet.

En nyckelfråga blir därmed personalförsörjningsfrågorna. Personalförsörjningen kommer att moderniseras så att frivillighet utgör grund för uttagning i stället för värnplikt. En kortare, låt säga tre månaders, grundläggande soldatutbildning fullgörs av ett större antal unga människor. Därefter kan försvaret och den enskilde, om man vill, välja att teckna kontrakt med varandra för vidare utbildning, beredskap och insats. Övriga blir rekryteringsbara för de nationella skyddsstyrkor som hemvärnet utvecklas till.

Genom denna förnyelse når vi ett försvar med bättre förutsättningar att värna Sverige, samtidigt som den internationella ambitionen att sprida fred och säkerhet tillsammans med närstående länder fortsatt kan vara hög. Genom färre typförband, förband användbara såväl i landet som internationellt och genom att omfördela resurser för att uppnå ökad operativ nytta får Sverige mer försvar för pengarna.

Sten Tolgfors, m

Försvarsminister

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons