Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen glömmer FN:s betydelse

Annons

Det gångna året var de stora krisernas år. Finanskrisen, som dominerade den globala debatten under 2008, förde i sin tur med sig livsmedelskris, jobbkris och fastighetskris. Till det kom, som alltid, humanitära katastrofer, klimathotet och andra globala utmaningar.

Mitt i allt detta finns Förenta Nationerna som både samtalsplats och aktör. Generalsekreterare Ban Ki-moon har under sitt andra år som FN-chef fått visa prov på handlingskraft. Ban har särskilt påmint om att matkrisen hotar möjligheterna att nå FN:s millenniemål om halverad fattigdom till år 2015.

FN och dess underorgan finns på plats i nästan alla världens länder i en ständig strävan att göra livet uthärdligt eller till och med en aning bättre för miljoner människor varje dag. Världslivsmedelsprogrammet WFP delar ut skolmat till barn i fattiga länder, flyktingorganisationen UNHCR hjälper internflyktingar i Georgien och FN:s befolkningsfond UNFPA främjar kvinnors sexuella rättigheter och reproduktiva hälsa.

För att FN ska kunna fungera som både hjälpaktör och politisk arena krävs ekonomiskt och politiskt stöd. Det är kanske inte allmänt känt att flera av FN:s hjälpprogram lider av ständig underfinansiering. Bland andra samordningskontoret för katastrofhjälp och FN:s minröjningsverksamhet har under hösten efterlyst anslag som är nödvändiga för att rädda människoliv. FN-chefen bad för en tid sedan om rekordstort stöd till FN:s katastrofarbete.

Att FN sedan några år åter är den självklara huvudaktören när världens länder ska lösa gemensamma problem torde stå bortom allt tvivel. Sverige spelar en viktig roll som stor bidragsgivare till flera FN-program och som aktiv FN-nation. Ändå finns det anledning att inför 2009 och det svenska EU-ordförandeskapet påminna om behovet av ett starkare stöd till FN.

I de två senaste regeringsförklaringarna nämns inte FN överhuvudtaget. Regeringen borde oftare och mer offentligt understryka FN:s särskilda ställning. FN har under 2008 noterat rekordlågt svenskt deltagande i fredsfrämjande insatser. Endast 80 svenskar fanns i sådan verksamhet i månadsskiftet november/decem- ber. Att svenska soldater finns i insatser under FN-mandat i Afghanistan och Kosovo är välkommet, men också operativt FN-ledda insatser måste få truppbidrag från Sverige och andra västländer. Tidigare svenska erfarenheter från FN-tjänstgöring i Afrika skulle kunna komma väl till pass.

Klimatfrågorna ska bli en svensk profilfråga under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen och vi inväntar under det kommande året slutsatserna från den klimatkommission som leds av biståndsminister Gunilla Carlsson. Till de viktigaste mötena hör klimattoppmötet under FN:s paraply i Köpenhamn i december.

Fred och säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter – såväl politiska och medborgerliga rättigheter som ekonomiska, sociala och kulturella – är och förblir stora utmaningar för FN. Bara tillräckligt stöd från medlemsländerna kan garantera att världsorganisationen är stark nog att hantera dessa.

Aleksander Gabelic

Ordförande i Svenska FN-förbundet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons