Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Gruvdrift i länet en kortsiktig lösning

Vissa urandebattörer säger det som vårt samhälle förväntar att vi skall säga som lojala medborgare eftersom vi har en samhällsmodell som gör att vi måste rättfärdiga vårt beteende på bekostnad av människans framtida möjligheter till försörjning.

Annons

Kärnkraften av i dag har ingen framtid, den är resursslösande och ineffektiv (svensk kärnkraft tillvaratar ca 30 procent i kärnkraftsprocessen som omvandlas till el, 70 procent utgår i våra hav i form av kylvatten) och ger dessutom för framtiden väldigt stora mängder icke hanterbart kärnavfall. Förespråkarna av kärnkraft säger att uranbrytning i världen ej skiljer sig från annan gruvdrift i dag och sker på ett miljöriktigt tillfredställande sätt, (exempelvis vattenfall om uranbrytning i Australien) samtidigt används det moraliska argumentet att man skall bespara andra länder olägenheten med uranbrytningen. Kan det vara mera motsägelsefullt än så.

Det utländska bolaget CPM, Continental Precious Minerals, som är ett av prospekteringsbolagen i bland annat. Jämtland, uppger en spekulativ och marknadspositiv bild av möjligheterna för gruvdrift. De har allt att vinna på att framställa sin verksamhet i god dager, för deras verksamhet behöver även intressenter med aktiekapital. Arbetstillfällen är ett tydligt argument som framläggs av prospekteringsbolagen för att belysa positiva effekter av en eventuell gruvverksamhet. Det kan ju innebära att etablerade gruvföretag redan har anställd arbetskraft av marknadsmässiga skäl och den aktuella kommunen gagnas inte med nya arbetstillfällena. Exempelvis vattenkraften som vi i dag har på många ställen i Norrland genererar få skatteintäkter till kommuner. Dessa ägs i många fall av utländska bolag och kapitalet leds från kommunerna eftersom de endast betalar statlig skatt. Däremot finns tillgång till el producerad med vattenkraft som invånarna i kommunen kan köpa.

Är landsbygden mindre värd i dag än den var förr i tiden? Fler människor kunde då bo och försörja sig i glesbygd. I dag när vi har ett välfärdssamhälle som borde möjliggöra bättre levnadsförutsättningar och underlätta försörjning i glesbygd så flyttar människorna där ifrån. Har vi därav mindre efterfrågan eller färre människor i Sverige i dag än för 50 år sedan? Nej, vi har ökad efterfrågan och är i allra högsta grad beroende av vår landsbygd, den har alltid burit upp vårt land och kommer alltid att vara grundpelaren för hela vårt samhället, för vi är alla beroende av livsmedel och den kompetens de gröna näringarna besitter.

En utgångspunkt för politiker och makthavare måste därför vara att historien även har en betydelse när vi tar ut riktlinjerna för framtiden. Särskilt i en tid när vi skall minska det resursslösande konsumtionen även från andra delar av världen och se till att värna vår egen marknad. För om inte den egna marknaden är något värt, då minskar mångfalden i vårt samhälle viket gör oss än mer likgiltiga i förståelsen om våra grundläggande behov.

För en kommuns vidkommande så är gruvdrift och uranbrytning konstgjord andning på kort sikt och igen garant för ökade kommunala intäkter, dessutom lämnar den fler frågor än möjligheter efter sig.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons