Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturens adventskalenderLokal musik till julklappssäcken

Lucka 9
Bakom dagens lucka döljer sig tre julklappstips till dig som vill ge bort lokalproducerad jämtländsk och härjedalsk musik.

Annons

Lars Persa har tagit på sig läderjacka och solglasögon och blivit en rocker. På nya skivan som kort och gott heter ”Persa” har han spelat in elva egna låtar som är betydligt tuffare än det han gjort förut.

Tuffast av alla är första spåret ”Tjåru belene” (”Tjära tålamodet”). En riktig röjarlåt och en rolig text med hög igenkänningsfaktor för oss som alltid hamnar i fel kö vid kassan.

”Graennpöjken” är lugnare och har en eftertänksam och sorglig text sprungen ur en jämtländsk verklighet som bland annat innefattar den dåliga kombinationen kaxiga skoterpojkar och svag is.

Lars Persa har rötterna i Lövsjön och sjunger de flesta låtarna på sin eget, medfödda språk, men i ”Blåumåulebåuten” och ”Mär, flär å vaer i Änarsvän” försöker han sig på någon sorts Bergs/Ovikenmål respektive Offerdalsjamska. I mina öron låter det riktigt, vad de som verkligen vet hur det ska låta tycker återstår att se.

Sen vet jag inte om det beror på mixningen eller på att Lars Persa sjunger otydligt, men skivan igenom är det svårt att uppfatta orden. Det är synd att man måste ha texthäftet till hands för att begripa.

Synd också att Lars Persa inte krämar på och lägger in mer känsla när han sjunger. På förra skivan ”Håkke de nu e” skrev jag att han lät seg, trött och oengagerad. Samma sak nu.

En riktig rocker ska ha mer kraft och desperation i rösten, inte minst om han sjunger om så frusterande upplevelser som att hamna i fel kassakö...

Där har du en del att jobba på, Lars Persa.

Anna Brandt och Olle Simonsson har gett ut en gemensam skiva med titeln ”Mollstänk”. Underrubriken ”Små droppar allvar mitt i livsglädjen” beskriver ganska väl vad skivan innehåller – positiva sånger i dur med ett och annat stänk av moll emellanåt.

Paret Brandt/Simonsson har samarbetat i många år men det var först när Anna fick startplåten i 40-årspresent av sin kör i Marieby som de äntligen kom till skott med en skivinspelning.

”Mollstänk” innehåller en norsk kärleksvisa och en fiollåt från Hälsingland, och så ett flöjtstycke och sju visor som Olle skrivit. Det är eftertänksamt, mjukt och ömsint, om barn och kärlek, tro och förtröstan. Flera av visorna har potential att bli dop- och bröllopsklassiker.

Anna gör visorna rättvisa, sjunger som vanligt med innerlighet och värme. Olle sjunger andrastämman och ackompanjerar på gitarr och flöjt.

En fin liten skiva att varva ner till.

Stefan Ström, härjedaling, bildhuggare och vissångare, hämtar inspiration både i Oslos skärgård och på hemmaplan i Funäsdalen. På ”Visor från fjäll och skärgård” har han spelat in tolv helt egna visor och några lånade. Han står själv för sången och spelar också samtliga instrument på skivan.

Visorna andas svensknorsk naturlyrik och sommarkänsla, logdans och dragspelsmusik. Passar att lyssna till i hängmattan under sommarsemestern, men kanske ännu hellre i soffhörnet en svart vintereftermiddag när man behöver drömma om ljusare tider.

Stefans egna texter håller ojämn kvalitet och för mig är största behållningen den vackra kärleksvisan ”En visa om arton svanar”, som han lånat av trion Cornelis, Björn och Benny.

Mer läsning

Annons