Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Är kejsaren naken?

Jag har varit på föreläsning.
Det var länets kanske mest uppmärksammade talare som stod i talarstolen.

Annons

Nisse Simonson - lanthandlarens son som blev kirurg. När han drabbades av reumatism fick han lägga skalpellen på hyllan och blev istället en populär föreläsare och författare. Nu åker han land och rike runt och pratar om hjärnan och om varför vi mår så dåligt när vi har det så bra.

Ämnet är tillspetsat och intressant. Därför var det med spänd förväntan jag sällade mig till hans åskådarskara.

Vad fick vi oss till livs?

Vad innehåller evangelium enligt Nisse?

Det börjar bra.

Musik får oss att bli uppmärksamma och samtidigt avspända. Några snabba skämt och publiken är genast med på noterna. Det är många anekdoter från operationssalen. Kanske lite studentikost, men visst, det verkar fungera.

Efter ett tag börjar jag fundera över budskapet. Varför skruvar jag mig nervöst på stolen? Varför börjar min hjärna göra motstånd?

Kanske handlar det om traditioner och vetenskapssyn. Jag är historiker och humanist. Van att se på människor som komplexa och mångsidiga och världen som styrd av både strukturer och aktörer. I föreläsningen möter vi istället en värld som är enkel och svart-vit. Ett samhälle fyllt av dysterkvistar och muntergökar där vi mår antingen bra eller dåligt.

Kanske handlar min tveksamhet också om att jag har svårt för misogyna skämt, exempelvis om operationssköterskor, Simonsons forna kollegor. Käften går på dom hela tiden.

I Nisses värld är män rationella och framåtblickande varelser medan kvinnor är ältande pratkvarnar. Forskaren är företrädesvis en västerländsk man med en inriktning mot medicin och naturvetenskap.

Lösningen på en av våra stora samhällsfrågor att vi mår dåligt trots att vi har det så bra, vilket i förlängningen leder till höga sjukskrivningstal, verkar vara positivt tänkande. Receptet som skrivs ut är 20 minters promenad om dagen i kombination med ett positivt sinnelag.

Låt mig säga direkt att det absolut inte är något fel på motion och positivt tänkande. Det har hjälpt mig själv genom livskriser och svårigheter. Att lansera detta som en universell lösning på alla typer av ohälsa finner jag däremot lika vettigt som om skidskyttelandslagets vallateam hade lagt universalklister på OS-lagets skidor.

Kanske vill Nisse bara underhålla oss en stund. En stand-up med ett korn av allvar. Varför kan jag då inte bara ta det som en roande föreläsning? Varför måste jag älta och till och med ägna en krönika åt det?

Jag vill helt enkelt hissa en varningsflagg och uppmana till kritiskt tänkande.

Jag tror på samtal (läs älta), både privata och offentliga. När det gäller ohälsa och sjukskrivningar tror jag att människor behöver makt över sina liv. Jag tror inte på stereotypa och svepande beskrivningar av människor och samhällen. Lika lite tror jag på quickfix och enkla svar på svåra frågor. Bättre då att problematisera och diskutera.

När äldre män i vit rock talar så lyssnar vi gärna och uppmärksamt. Problemet kan vara att kirurgens skalpell inte alltid är så vass som vi tror. Ibland kan självaste kejsaren vara naken.

PS.

Positivt tänkande från mig just nu. Tänk på att motvinden på medvinden bara är tillfällig. Sprickorna i isen liknar livets egna utmaningar. Kryssa, se upp och använd knäskydd! Vi lever just nu i den bästa av vintervärldar…

Mer läsning

Annons