Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Käte Räder

/

Pianisten och pianoläraren Käte Räder har stilla avlidit i sitt hem i Berlin, 88 år gammal.

Annons

(Berlin 1921-Berlin 2009). Hon var Östersunds musikaliska stöttepelare under nästan fyrtio år (1956-92) och hennes betydelse kan inte nog värderas.

Efter tidiga pianolektioner hos sin mor fick hon en gedigen utbildning vid Berlins musikkonservatorium, berömt för sina framstående elever. Där anställdes hon också efter sin examen 1942. När elevunderlaget började tryta fick hon även anställning vid Musikhögskolan i Östberlin. 1955 hade det politiska klimatet hårdnat och hon, som bodde i Västberlin, fick välja mellan att bosätta sig i Östberlin eller att sluta sin tjänst. Då hon under en semesterresa fattat tycke för Sverige och hört att här fattades pianolärare flyttade hon tillsammans med sin treåriga dotter till Värmland för att som hembiträde där först lära sig språket. Började sjunga i kyrkokören och fick veta att man i Östersund sökte pianolärare. Körmedlemmarna samlade in till Kätes tågbiljett och så kom hon till Östersund och fick arbete i Kommunala musikskolan.

Som pianist hördes hon i alla möjliga sammanhang; var Orkesterföreningens ständiga pianist, spelade i kammarmusikgrupper och som solist.

Vi som hade förmånen att få ta pianolektioner för henne vittnar alla om hennes gedigna professionalitet. Vi minns hennes utsökta Steinwayflygel och hennes välfyllda bokhylla som hon ofta hämtade uppgifter ifrån, till exempeli C. Ph. E. Bachs klaverskola från 1753. Hon invigde oss också gärna i modernare konstmusik. Hon ömmade för oss alla, såg till att drilla oss på noggrant sätt, ordnade konserter och musikträffar där vi spelade för varandra, med mera. Hennes hängivenhet inför uppgiften att fostra nya pianistgenerationer var total. Påfallande många av hennes elever blev senare också professionella inom musik och för alla oss blev hon tidigt en starkt lysande förebild. Till henne vände man sig, fortfarande efter många år som pianolärare, för att inhämta hennes kloka synpunkter.

När Käte pensionerats från Kommunala musikskolan och Birkas musiklinje valde hon att flytta tillbaka till Berlin, vid 71 års ålder, och kunde de sista fem åren åter bo i sitt föräldrahem. Hon blev organist i Svenska kyrkan, lärde sig spela pedal, gav konserter, ledde körer och hade fortfarande in i det sista flera elever, ja, hon hade en ny elev bara två dagar innan hon avled, helt stilla i sömnen. Hon var ung i sinnet, utvidgade ständigt sin stora vänkrets och var en trofast vän som vårdade sina kontakter väl. Vi räknar henne till en av de allra mest betydelsefulla människorna i våra liv. Vi kommer alltid att sakna henne och är glada om något litet av allt hon gav oss kan förmedlas vidare i vår verksamhet och våra liv.

Eleverna/vännerna

Backa Hans Eriksson

Karin Jonsson Hazell

Eva Jehrlander

Åsa Jehrlander

Bengt Olsson

Mer läsning

Annons