Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var fjärde anställd tvingas gå om nytt sparkrav blir verklighet

/
  • En av anledningarna till det stålbad som gymnasieförbundet nu kan tvingas genomföra är att fler ungdomar söker sig till friskolorna. 64 procent valde i höst den kommunala skolan jämfört med 70 procent året innan. Besparingarna handlar om totalt 117 tjänster.     Foto: HEnrik Flygare
  • ”Allt går att genomföra men frågan är vad konsekvenserna blir. Det går inte att genomföra med bibehållet utbud och kvalitet”, säger förbundsordförande Mikael Cederberg om sparkraven som ligger på gymnasieförbundet.    Foto: Lasse Ljungmark

Var fjärde anställd på gymnasieförbundets skolor får gå när förbundet måste genomgå ett stålbad som gymnasiet inte varit med om på flera decennier. Utbildningar måste läggas ner och tjänstemännen säger att nedskärningarna inte går att genomföra utan att kvalitet på undervisning kommer att försämras.

Annons

Sammanlagt 117 tjänster eller en av fyra försvinner de närmaste åren om Jämtlands gymnasieförbund tvingas till de besparingar som kommer att behandlas på direktionssammanträdet nästa vecka.

Det är det värsta scenariot och ett scenario som i så fall skulle vara en av de hårdaste bantningarna inom gymnasieskolan i länet på många år.

Det här är förutsättningarna:

Färre elever börjar på gymnasiet i länet – ungefär 40 procent färre 2016 jämfört med i dag – betyder 23 miljoner kronor kronor i besparingar bara i år.

Fler väljer friskolor – 64 procent valde i höst den kommunala skolan jämfört med 70 procent året innan.

Förbundets uppdrag från ägarkommunerna (Östersund, Krokom, Ragunda och Bräcke) är att spara tio miljoner inför 2011.

Bara i år måste 57 tjänster sparas in vilket är elva procent av den nuvarande personalstyrkan och ska förbundet klara sparkraven inför 2011, bland annat med fortsatta sparkrav från ägarkommunerna, handlar det om betydande nedskärningar. Bara anpassningen av utbildningarna till den nya skolreformen som träder i kraft nästa år innebär extra kostnader på nästan 13 miljoner kronor.

Om inte ägarkommunerna lättar på kraven kommer 147 tjänster att behöva plockas bort på två år.

– Problemet är att de här sparkravsdiskussionerna sammanfaller med dels en demografisk elevminskning och dels att vi tappar elever till fristående skolor. Det är tre faktorer som samverkar på en gång och det är offentlig sektor inte särskilt van vid, säger förbundsdirektören Mikael Cederberg.

Är det möjligt att genomföra så omfattande nedskärningar?

– Allt går att genomföra men frågan är vad konsekvenserna blir. Det går inte att genomföra med bibehållet utbud och kvalitet.

Förbundsordförande Mona Modin Tjulin (S) tror inte heller på en bibehållen utbildningskvalitet med de liggande sparkraven.

– Nej, inte på så sett att eleverna får ett brett utbud. Vi måste smalna av och ta bort olika kurser och inriktningar.

– Bara på grund av elevminskningen måste vi spara 20 miljoner kronor nästa år. Om vi dessutom måste spara ytterligare tio miljoner kronor blir det jättetungt.

I det underlag som tjänstemännen jobbat fram till nästa veckas direktionsmöte pekas bland annat på att gymnasieskolan redan sparat så pass mycket på läromedel och liknande material att ”…denna typ av kostnader i nuläget bedöms vara minimerade med koppling till kvalitet och lagstiftning runt avgiftsfrihet”.

Mona Modin Tjulin hoppas att en sammanbygd gymnasieskola i Östersund, en så kallad gymnasieby, är ett sett att öka attraktionskraften för att locka de elever som väljer friskolorna, men förbundet kommer inte att klara kostnaden ensam.

– Under det här året behöver vi veta av ägarna om de är beredda att satsa på en gymnasieby. Det är inte troligt att förbundet orkar med det om vi får ytterligare sparkrav på oss.

Mer läsning

Annons