Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riskkapitalbolag tar över Carnegie

Riskkapitalbolagen Altor och Bure Equity köper verksamheten i Carnegie av Riksgälden, enligt ett pressmeddelande.

Annons

För Carnegie Investment Bank, ett av de två dotterbolag som förstatligats, betalar köparna 1 402 miljoner kronor. Därutöver kan en tilläggsköpeskilling på minst 250 miljoner kronor komma att utbetalas.
För det andra dotterbolaget, Max Matthiessen, får Riksgälden totalt 500 miljoner kronor. Riksgälden gör bedömningen att de sammanlagda inkomsterna från försäljningen av Carnegie och Max Matthiessen över tid kommer att täcka det stödlån som Carnegie fick i november 2008 samt Riksgäldens kostnader.
”Det är en bra affär för staten, bolagen och köparen”, skriver riksgäldsdirektör Bo Lundgren i en kommentar.
”Den säkrar bolagens verksamhet och gör att skattebetalarna sannolikt går skadeslösa ur affären”, skriver han. Om Riksgälden inte får ersättning för sitt engagemang ska Altor och Bure ge kompensation om de säljer vidare banken med vinst inom 15 år, skriver Riksgälden.


Försäljningarna väntas vara slutförda inom tre månader. ”Vi har arbetat med Carnegie i många år och alltid varit imponerade av verksamhetens styrka och de anställdas kompetens. Altor och Bure ser den här transaktionen som en möjlighet att skapa en plattform för Carnegie att återta och ytterligare stärka sin position som den ledande oberoende investmentbanken i Norden”, säger Altors vd Harald Mix i ett pressmeddelande.
Carnegie köps av ett holdingbolag som ägs till 65 procent av Altor och till 35 procent av Bure. Avsikten är att ”en bred grupp av befattningshavare” ska bli delägare i Carnegie.

Även Max Matthiessen kommer att köpas via ett holdingbolag där ägandet är fördelat på samma sätt.
”Altor och Bure representerar långsiktigt ägande och det är vår övertygelse att vi, tillsammans med ledningen, kommer att kunna bidra till att ytterligare stärka Max Matthiessens enastående marknadsposition”, säger Patrik Tigerschiöld, styrelseordförande i Bure.

Den 24 oktober förra året uppdagades att Carnegie hade en enskild osäker fordran på en miljard kronor. Tre dagar senare fick Carnegie ett nödlån av Riksbanken på samma summa. Den 28 oktober utökades Riksbankens kredit till maximalt fem miljarder kronor.
Den 10 november drog Finansinspektionen tillbaka Carnegies banktillstånd och staten tog via Riksgälden över verksamheten i bolaget.
Den 19 december utsågs konkursförvaltaren Rolf Åbjörnsson av den extra bolagsstämman till ny styrelseordförande för holdingbolaget Carnegie, det vill säga den tidigare ägaren till verksamheten.
Fyra dagar senare utsågs Roland Bengtsson till tillförordnad vd för holdingbolaget och aktien avnoterades från börsen. Storägarna Böös & Enblad sålde sina aktier och förlorade hundratals miljoner kronor.

Medan affären ska godkännas av myndigheter kommer Peter Norman, Carnegies styrelseordförande, att sitta kvar som ordförande.
– Under tiden prövningstillståndsprocessen äger rum sitter den styrelse jag är ordförande i kvar. Vi kommer att adjungera personer från de potentiella framtida ägarna, säger Norman.
– Det blir en period där vi har lite samboförhållanden. Det kan vara mellan 30 och 90 dagar, tillägger han.
Enligt Norman är Bure och Altor ”utmärkta ägare”.
– Vi tror de kan driva affären vidare. De har ett gott finansindustriellt kunnande och har gott förtroende hos personalen. Vi tror att det här är alldeles ypperliga ägare.
Ett styrelsemöte är inplanerat på måndag i nästa vecka.
– Men det kanske blir ett tidigare, säger Norman.
Liksom riksgäldsdirektören Bo Lundgren räknar Norman med att staten troligen inte förlorar på affären i slutändan.
– Säker kan man inte vara. Men det finns en vinstdelningsplan och vår bedömning är att de får tillbaka pengarna.

Utöver den totala köpeskillingen på 2 275 miljoner kronor kommer Riksgälden att få del av ”framtida återbetalningar av vissa lån som Carnegie har gett”, skriver myndigheten.

Det kan ta upp till fem år för Riksgälden att få tillbaka hela det lån på 2,4 miljarder kronor som har givits till Carnegie, enligt beräkningar gjorda av Håkan Erixon, rådgivare på Riksgälden.
När köpeskillingen för investmentbanken Carnegie på 1,4 miljarder kronor har klumpats ihop med en vinstdelningsgaranti på 250 miljoner kronor, en redan gjord amortering på 123 miljoner kronor och priset för Max Matthiessen på 500 miljoner kronor kommer man upp i 2 275 miljoner kronor.
– Det är 125 miljoner kvar för att täcka lånet, lite till med kostnader. Men det finns mer vinstdelning i vissa kreditengagemang som kan betalas ut. Det finns en bra chans till det, säger Erixon.
– Det kan ta flera år. Vi pratar om 3, 4 eller 5 år. Det är långsiktiga kreditengagemang. Och ju längre man väntar ju mer brukar man få ut, tillägger han.

Carnegie Investment Banks vd Mikael Ericson ställer sin plats till förfogande efter Altors/Bures övertagande, uppger Reuters.

– Köpeskillingen är långt under det värde som fanns i Carnegies börskurs före statens övertagande. Då kan man fråga sig om det här verkligen är en bra affär, säger Günther Mårder, Aktiespararnas tillförordnade vd.
Han betraktar statens övertagande som ”helt felaktigt” och vill att Riksgälden tydligt redovisar hur man har värderat investmentbanken.
Dessutom vill Mårder att Carnegies ledning redogör för hur man agerat för att säkra att ägarna i Carnegies moderbolag ska få del av investmentbankens värde.
Vad gäller styrelseledamöternas ansvar i den process som slutade med att Carnegies tillstånd drogs in och Riksgälden med sin pant tog över investmentbanken avvaktar Aktiespararna rapporten från den särskilda granskningsman som utreder frågan.
– Den kommer med största sannolikhet inom en månad, säger han.
Exakt hur mycket pengar som gått upp i rök i processen är svårt att säga, enligt Mårder:
– Det fanns ett konsortium som stod redo att ta över. Det är rimligt att anta att priset det var beredd att betala i november hade blivit väsentligt högre än dagens pris, säger han.
Den utdragna försäljningsprocessen har enligt Mårder ätit upp stora delar av bankens värde.
– Staten har suttit på panten under väldigt lång tid. Under den här tiden har Carnegie förlorat värden i varumärket, förtroendet och de anställda. För varje dag som gått har man tappat värde. Det är aktieägarna som i slutändan är de stora förlorarna.

Riksgäldens chef Bo Lundgren hoppas att staten ska gå plus minus noll på Carnegieaffären.
– Det är stor sannolikhet för att skattebetalarna går skadeslösa ur den här affären, sade han vid en presskonferens.
Däremot tror han inte att aktieägarna i holdingbolaget Carnegie, den tidigare ägaren av verksamheten i Carnegiekoncernen, har något att hämta när staten har tagit sitt.
– Det innebär att det blir ingen utdelning alls för dem, sade Lundgren som dock inte ville utesluta någonting.
De nya ägarna Altor och Bure känner sig nöjda med affären.
– Jag känner mig trygg med att Carnegie är på rätt väg, sade Bures styrelseordförande Patrik Tigerschiöld.
– Kapitaliseringen är väldigt stark. Det finns 2,7 miljarder i eget kapital, sade Altors vd Harald Mix.
Båda är överens om att de har ett långsiktigt perspektiv på affären.

(TT)

Mer läsning

Annons