Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Larm ersätter nattpersonal i vården av demenssjuka

/
  • Demensförbundets ordförande Stina Clara Hjulström och demensföreningen ordförande Marianne Bergqvist och sekreteraren Suzanne Göransson jobbar för att göra tillvaron för de demenssjuka och deras anhöriga bättre. Foto: sandra Högman

Om demenssjuka fick sällskap och en stimulerande tillvaro skulle 45 procent av dem slippa ta ångestdämpande och lugnande mediciner.Ändå byts nattpersonal ut mot larm i dagens demenssjukvård.

Annons

I går inledde Demensförbundet sin två dagar långa förbundskongress i Östersund.

I förbundet finns 11 000 medlemmar varav 95 finns i Storsjöbygdens demensförening, där Marianne Bergqvist är ordförande och Suzanne Göransson, sekreterare.

Tillsammans med förbundsordföranden Stina Clara Hjulström berättar de att den viktigaste frågan just nu är att de sjuka verkligen får rätt diagnos.

– 20 procent får ingen utredning och därmed ingen diagnos, säger Stina Clara Hjulström. Men det är även viktigt att de anhöriga får bra stöd.

Dessutom behövs fler boende för de demenssjuka, det ska vara separata boenden.

– Det är viktigt att det finns aktiviteter också för de demenssjuka blir oroliga av för lite stimulans, säger Suzanne Göransson.

Hon pekar på vikten av utbildning för vårdpersonal och att de anhöriga får stöd.

– Det här är en familjesjukdom, slår Stina Clara Hjulström fast. Men den 1 juli i år kom ett regeringsbeslut på att kommunerna ska stödja de anhöriga och det har avsatts pengar till detta under två år.

– Det blir en trygghet för de anhöriga att ha lagen bakom sig, men det ska vara ett individuellt stöd.

Pengarna ska göra så att kommunerna ska kunna följa lagen, Östersunds kommun fick 1 miljon i år och 2 miljoner nästa år.

Demensföreningen säger också att det inte finns tillräckligt med avlastning i kommunerna, endast i Östersund och Krokom har dagverksamhet.

Vad står högst på önskelistan?

– Det vore bra om personalen lyftes fram, att de får bättre arbetsförhållanden och utbildning, säger Stina Clara Hjulström.

– Vårdpersonalen har ofta för dålig kunskap om demenssjukdomar.

– På demensboenden är det vanligt att två personer tar hand om åtta hjälplösa patienter. Och geriatriska kliniker, med specialkompetens om åldrandets sjukdomar, läggs ner med rasande fart. Sedan 1995 har nästan två tredjedelar av landets geriatrikplatser försvunnit.

Mer läsning

Annons