Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konkurs för landstinget - om det vore privat företag

Om landstinget varit ett privat företag har det inneburit konkurs. Om pensionerna skulle bokföras i balansräkningen skulle de redovisa ett negativt eget kapital.

Annons
Landstingets pensionsskuld till de anställda är i dag drygt 2,2 miljarder.
En skuld på 555 000 kronor till var och en av de 4 000 anställda.
Det betyder om inte landstinget kan sätta av tillräckligt med pengar till pensionerna, kommer det att innebära sämre vård eller kanske ytterligare skattehöjningar.
För pensionerna måste betalas ut.
- Det är inte pensionerna som är problemet, säger revisionschef Lennart Ledin, men sätter vi inte av tillräckligt med pengar kan det drabba vården eller annan verksamhet i landstinget.
Klart är att pengarna inte räcker. I början av 2020 är de avsatta pengarna slut.
Ser man dessutom till landstingets underskott på dryga 60 miljoner i år, blir det inte mycket pengar till pensioner.
- Ska vi klara att sätta av pengar måste vi räkna in det i ett plusresultat som gör att vi har råd, säger Lennart Ledin.
- Man måste hålla i sär vad som är skuld och vad som är utbetalningar, för skulden ökar allt eftersom våra anställda tjänar in pensionen.
Landstinget lånar med andra ord 2,2 miljarder av sin personal och använder pengarna till verksamhet.
På senaste landstingsfullmäktige presenterades en revisionsrapport kring pensionsåtagandet, allt för att få politikerna medvetna om omfattningen.
Pensionerna kommer att ta ett allt större utrymme av skatteintäkterna. Beräkningen, enligt den blandmodell som redovisas i dag, visar att pensionerna år 2008 motsvarar 6 procent av verksamhetskostnaderna men de kommer att öka till 8,3 procent 2015.
Pensionerna kommer alltså att ta en allt större del av tillgängliga resurser och ge en tydlig undanträngningseffekt.
Men eftersom inte skuldökningen bokförs i dag så skjuter man kostnaderna för pensionerna på framtiden.
"Även om ansvarsförbindelsens ökning inte redovisas på resultaträkningen så har landstinget en ökad kostnad som ska belasta resultatet nu eller i framtiden", skriver de i revisionsrapporten.
"Om ansvarsförbindelsen skulle bokföras i balansräkningen skulle landstinget redovisa ett negativt eget kapital".
Och Lennart Ledin säger att säger att detta inte har varit alldeles klart för politikerna.
- Det som händer om vi plockar in dem i balansräkningen är att vi får en så stor skuld så att vårt egna kapital att vi får en negativ soliditet.
Det handlar alltså om konkurs?
- Nej, vi kan inte gå i konkurs. Det är ett finansiellt mått som inte har så stort värde i kommuner och landsting.
Men hade det varit ett privat företag hade det varit konkurs!
- Ja, det kan man säga, vi har lånat långt över skorstenen.
Tittar man på avsättningen, som görs för att klara likviditeten framöver, ser man att det inte räcker.
Dessutom har landstinget, i den finansiella krisen, förlorat 40 miljoner i pensionsplaceringarna på börsen.
Nu föreslås en fullfonderingsmodell som innebär att hela pensionsskulden ska in i balansräkningen?
- Det kommer redovisningstekniskt 2013 innebära att skulden minskar, säger Lennart Ledin vidare. I dag har vi inte med den stora skuldökningen som ligger utanför balansräkningen.
- Belastningen på resultatet blir inte lika hög som den modell vi har i dag. Det är ett skäl till att vi tror att landstinget vill gå till den modellen.
- Men vi löser inte problemen med att vi redovisar skulden på ett annat sätt.
- När vi har kommit fram till mitten av 2020-talet blir det ett väldigt hopp i likvidbelastningen som medför att vi inte kan betala pensionerna som ska betalas.
Då måste pengarna fram på annat sätt genom sämre sjukvård eller skattehöjning.
J Det är inte pensionerna som är problemet, men sätter vi inte av tillräckligt med pengar kan det drabba vården eller annan verksamhet i landstinget.
Lennart Ledin, revisionschef

Mer läsning

Annons