Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Karin Hallin blir doktor på sjuksköterskornas roll i vården

/
  • ”Varje dag känner sjuksköterskorna att de inte har gjort ett bra arbete med tillräcklig tid för patienterna”, säger Karin Hallin. Ändå ångrar ingen sitt yrkesval.Foto: Ulrika Andersson
  • Sjuksköterskan förr och nu, men det är främst nutid som Karin Hallin.  doktorerat om.Foto: Ulrika Andersson

Sjuksköterskor har svårt att få tiden att räcka till. Många känner sig också understimulerade. Men ingen ångrar sitt yrkesval.

Annons

Det visar en avhandling som Karin Hallin vid Mittuniversitetet har gjort.

En snabb utveckling mot allt högre teknologi ofta i kombination med stora nedskärningar är vardagen för sjuksköterskorna.

Avhandlingen visar att många sjuksköterskor redan efter sex år i yrket funderar på hur de ska orka ytterligare fem år.

– Vi har inte råd att förlora dem, säger Karin Hallin.

Vad kommer då framtidens sjuksköterska att få för roll?

– Jag hoppas att de får en tydlig, väl accepterad roll utifrån den vilja och kraft som finns i sjuksköterskor.

Har de inte det i dag?

– De hinner inte med sitt jobb, den dag de har kontroll och kan prata med patienterna, kan skriva omvårdnadsplaner och planera tillsammans med patienterna, då trivs de.

– De ska också vara med och utveckla forskningsknuten omvårdnad som åligger sjuksköterskan.

Sjuksköterskorna vill ha mer samverkan med läkare men i professionen ska de vara självbestämmande.

Där hamnar sjuksköterskan i ett dilemma eftersom hon är beroende av läkarordinationer och uppbackning i sina beslut.

Karin Hallin har också pekat på stor omsättning av sjuksköterskor inom medicin- och kirurgavdelningarna, något som hon säger aldrig kan vara kostnadseffektivt.

– De lär upp sig, de vill bli breda, när de känner sig trygga och kan gå in i mer självständigt arbete, kanske ingå i handledarrollen för sjuksköterskestudenter, då kanske de inte får vara kvar eller också väljer de att gå vidare i en annan specialitet.

– Det är inte lätt för avdelningschefer att få ihop det i dag på arbetsplatser med stor omsättning.

Varför är det så stor omsättning inom medicin och kirurgi?

– Det krävs ingen specialistutbildning inom dessa områden, hit kan man komma direkt som grundutbildad. Flertalet av sjuksköterskorna väljer att börja på sjukhuset för att kunna gå vidare och bli specialiserade.

Sjuksköterskorna vill ha utmaningar. Som nyutbildade är de förväntansfulla och entusiastiska, de har en stor vilja, ambition och arbetsglädje. Men efter 5–6 år har de kommit in i rutinen och då gäller det att avdelningschefen är observant.

– För annars går det utför, blir de inte uppskattade och får nya utmaningar, kanske startar forskningsprojekt, då ledsnar de.

– Många sa också i intervjuerna att de tittar på en specialitet för att gå vidare. ”Jag vet inte bara jag kommer härifrån”. Då blir det inte bra i slutänden heller.

En drömtillvaro för en sjuksköterska, hur ska den se ut?

– Ett högt kvalificerat arbetsteam, att det finns en kärna som har stor kunskap. Omvårdnad, utveckling och handledning går inte att särskilja och i mitten finns lärandet som en kraft.

Hur påverkar alla besparingskrav yrkesollen?

– Jag har inte ställt någon sådan direkt fråga, men vad jag kan se är att de skolas in för att göra omvårdnad av högsta kvalitet, när de inte har resurser blir de väldigt ensamma i sina prioriteringar.

– De mår inte bra, ”inte i dag heller har jag gjort så att jag känner mig nöjd”. Att gå hem med den känslan varje dag är inte bra, särskilt inte när det handlar om vård av sjuka människor vilket får konsekvenser.

Nu vill Karin Hallin att man tittar på USA och deras ”magnetsystem” där de satsar på högt kvalificerade arbetsledare, kontinuerlig utveckling, autonomi, samverkan mellan professioner.

– För att nå magnetstatus har de blåslampan på vad gäller vårdkvalitet och de är piskade att utföra mätningar.

Mer läsning

Annons