Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

18 procent av männen i länet riskerar att bli alkoholister

/
  • ”Vi distriktssköterskor skulle kunna spela en mycket större roll i folkhälsoarbetet”, säger distriktssköterskan Britta Ahlin på Odensala hälsocentral. FOTO: Gunnar Grimsdal

De som har ekonomiska problem eller saknar jobb löper större risk att bli alkoholberoende. Mer än var tredje arbetslös man i landet, 34 procent, har riskabla alkoholvanor.

Annons

I Jämtlands län dricker 18 procent av männen och tio procent av kvinnorna alkohol på ett sätt som gör att de riskerar att bli beroende.

De riskerar även att få psykiska och fysiska skador.

– Alkohol används ofta som självmedicinering för att lugna nerver och för att man ska kunna slappna av. Jämtlänningarna dricker ungefär lika mycket alkohol som medelsvensken, säger Thomas Andersson, alkohol- och narkotikapolitisk samordnare i Jämtlands läns landsting

– Men det har utkristalliserats en ny grupp, vi ser att arbetslösa och ekonomiskt pressade i allmänhet dricker mer.

Han menar att de som har det ekonomiskt besvärligt ändå väljer alkoholen eftersom det känns bra för stunden.

– När exempelvis distriktssköterskorna frågar om patientens alkoholvanor, väljer 30-35 procent att dra ner på sitt drickande, det är väldigt intressant, säger Thomas Andersson.

Distriktssköterskan Britta Ahlin arbetar på Odensala hälsocentral i Östersund och hon har ett länsövergripande uppdrag att arbeta med dessa frågor.

– Patienter med blodtrycksproblem är en stor grupp som vi ställer frågor kring varför blodtrycket är så högt, säger hon. Ofta handlar det om stress, kost och motion men vi ställer även frågor kring alkoholvanor och rökning.

Hon säger att folk är förvånansvärt ärliga. För här handlar det inte om missbruk eller beroende utan om riskbruk – alltså att man överskrider gränser.

– Vi distriktssköterskor har utbildning i samtalsmetodik så vi kan ställa de rätta frågorna. Vi har dessutom patienternas förtroende och tillfällena, varför vi skulle kunna spela en mycket större roll på det här området, säger hon vidare.

När distriktssköterskorna säger att alkohol kan vara en faktor till varför de mår så dåligt, att de kanske ska prova att halvera sin konsumtion eller ta en vit månad för att se om blodtrycket går ner, så visar det sig ofta vara rätt väg.

– Folk tar inte illa upp, utan de blir i stället glada över att vi ställer frågorna. Ibland erbjuder vi individuella samtal och ser vi att konsumtionen är alltför hög kan vi hänvisa till beroendecentrum eller alkoholrådgivningen.

Andra riskgrupper är kvinnor 50+ som ökar sin konsumtion, ofta dricker de lådvin.

Nyblivna pensionärer är en annan riskgrupp, det handlar då om 40-talisterna som har gott ställt och gärna satsar på dyra, fina viner.

Vilka är då i riskzon?

– Tar man berusningsdrickande handlar det om motsvarande fyra glas vin för kvinnor vid ett tillfäller och fem glas vin för män, säger Britta Ahlin.

– Men ligger man under motsvarande nio glas vin i veckan för kvinnor och 14 glas vin för män, då ligger man på en ”riskfri nivå”.

– Men 10–20 procent ligger faktiskt över det. Vi ska även komma ihåg att en lättöl motsvara två cl starksprit.

Målet är inte att alla ska bli nykterister, slår hon fast, utan att alla ska hålla sig på en konsumtion som inte påverkar hälsan.

Mer läsning

Annons