Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

1700-talsfynd berättar om soldatfamilj

/
  • Det var i juni förra året arkeologer undersökte sophögen vid Mjälle på Frösö ängar. Nu byggs ett bostadshus på platsen.
  • Amanda Jönsson hoppas att den som vet mer om soldatfamiljerna hör av sig till Länsmuseet. ”Det kan finnas släktforskare som känner till de här familjerna”.Foto: Ulrika Andersson

I somras gjordes en utgrävning vid Mjälle på Frösö ängar inför bygget av ett bostads-hus. En skräpgrop från 1700-talet undersöktes. Nu har arkelogerna identifierat två familjer som bodde på platsen.

Annons

Platsen har varit bebodd ända sedan järnåldern. Men på 1700-talet stod här ett soldattorp. Arkeologerna har grävt ut torpets skräpgrop, ett hål i marken där man slängde hushållssopor. Fynden i skräpgropen kan knytas till personerna som bodde här på 1700-talet.

– Det är just att föremålen så tydligt hänger ihop med personer vi känner till som gör fyndplatsen intressant. Det är roligt att fantisera om den som har använt sakerna, säger Amanda Jönsson, arkeolog på Jamtli.

Föremålen har nu analyserats och Amanda Jönsson kan konstatera att de är ganska typiskt vardagliga. Spikar, en kniv och vad man tror var en rakkniv är några av de saker hon visar upp. I skräpgropen fanns också skärvor efter en rödbränd lerkruka som kanske tillverkats i Holland. Samt en avbruten kritpipa.

– Det var väldigt vanligt att man rökte kritpipa. Det var förbrukningsvaror som lätt gick sönder.

På platsen hittades också lämningar av matben som undersökts av en osteolog. Dieten har bestått av får, gris och ko.

Den första ledtråden om torpets innevånare är de historiska kartorna. Med hjälp av dem har man kunnat fastställa att trumslagaren Olof Risberg bodde på platsen i mitten av 1700-talet.

I slutet av århundradet bodde Johan Meijer som var också var trumslagare i torpet. Hans änka Anna Ersberg är den sista personen som kan knytas till skräpgropen.

Sedan, när torpet dyker upp på en karta nästa gång på 1820-talet, är det flyttat från utgrävningsplatsen.

Forskarna på Jamtli har haft mycket hjälp av kyrkböckerna och den flitiga 1700-talsbyråkratin.

– De var duktiga på att anteckna vilka människor som bodde på vilka platser, säger Amanda Jönsson.

Soldater fick torpen och en jordplätt av staten för att kunna bo där tillsammans med sina familjer. Olof Risberg tillhörde Brunflo kompani där han var trumslagare men vad man vet behövde han aldrig dra ut i krig.

Johan Meijer gifte sig med en dubbelt så gammal kvinna som födde ett barn bara sex månader efter bröllopet.

– Så det verkar som om det var ett nödbröllop, säger Amanda Jönsson och skrattar.

Nu ska fynden sparas i Länsmuseets samlingar och järnföremålen ska konserveras så att de inte rostar ännu mer.

Arkeologerna på Jamtli hinner inte ta reda på allt de skulle vilja veta om soldatfamiljerna.

– Men vi hoppas att folk hör av sig om de vet mer. Det kan finnas släktforskare som känner till de här familjerna, säger Amanda Jönsson

Mer läsning

Annons