Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Julbocken – julklappsutdelare långt före tomten

/
  • Johan Hammar, 6 år och Per Hammar, 5 år målade sina egna bockmasker.Foto: Carin Selldén
  • Johnny Augustine, chef på Fjällmuseet har satt ihop utställningen. Björn Ugglem invigde utställningen utklädd till julbock.Foto: Carin Selldén
  • Detta är vad som är kvar av vår julbockstradition – Halmbocken. Den skulle göras av den sista kärven för att ge en god skörd.Foto: Carin Selldén

Läskigt och spännande var barnens reaktioner på Fjällmuseets utställning Julbockens följe.

Annons

Bockens följe heter Fjällmuseets utställning som invigdes i fredags. Utställningsidén är konstnären och formgivaren Eva Rahmqvists som gick bort under året. Hon har sammanställt kunskapsinnehållet och tillverkat kopior av masker från etnologiska uppteckningar, bilder och beskrivningar.

Under Evas resor i Rumänien fascinerades hon av likheterna mellan den nästan utdöda bocktraditionen i Sverige och den ännu levande traditionen i Sydeuropa. – Bocken symboliserar det djuriska, naturen som människan inte har kontroll över, säger Johnny Augustine som är chef för Fjällmuseet och har satt i hop utställningen.

Innan kristendomen kom firade vi Midvinter i Europa när solen stod som lägst och det var som allra mörkast. Det var en magisk tid då de döda förfäderna och andar från okända världar besökte jorden.

På samma sätt som i Afrika har Europa haft rituella masker. På de flesta ställen är traditionerna bortglömda, men de lever kvar i Ungern, Bulgarien, Rumänien, södra Tyskland, Alperna och på sina håll i Härjedalen.

– Julbockstraditionen finns fortfarande i Vemhån, säger Johnny Augustine.

Att jultomten kommer med julklappar i Sverige är en ganska ny tradition. Fram till 1800-talet gick ungdomarna på landet runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng en julbocksvisa. En i sällskapet var alltid utklädd till bock och som tack för uppträdandet fick de mat och dryck till ett gästabud som hölls i mellandagarna. Julbocken kunde också säga ett sanningens ord, om han inte fick det han ville.

– Ungdomarna drog runt maskerade och levde ut och tiggde mat och brännvin. Men det kom snart reaktioner på det och man började samla in till fattiga i stället, säger Johnny Augustine.

På 1800-talet fick bocken en ny ärofylld uppgift – någon av männen i hemmet klädde ut sig till en bock och delade ut julklapparna på ett sätt som dagens jultomte gör.

– Man fick lära sig saker om julbocken som man inte visste. Man är så van vid tomten, säger Nils Hammar var på utställningen med familjen.

Mer läsning

Annons