Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Det behövs bättre kommunikation mellan samerna och kommunen”

/
  • Mattias Molin,v, Klas Hallman, c, och LO Eliassson, kd.
  • Anders Kråik från Sametinget och Handölsdalens sameby.
  • Olle Larsson, sd, satt i publiken. ”Samerna har exklusiva rättigheter genom etnicitet”, säger han.
  • ”Jag är övertygad om att den samiska kulturen är en tillgång för samhället. Om ni tycker att vi är en belastning, vill jag veta i vilket sammanhang”, sa de PG Idivuoma, ordförande i Samernas riksförbund. Foto: Carin Selldén

I fredags träffades representanter från samtliga politiska partier i Härjedalen (utom vh), PG Idivuoma, ordförande i Samernas riksförbund och Anders Kråik från sametinget och Handölsdalens sameby, för att diskutera rennäringens framtid.

Annons

Diskussionen kom att handla om förutsättningarna för den samiska kulturen i Härjedalen i dag, problem och hur kommunikationen kan utvecklas mellan samer och kommunen.

Ett stort bekymmer för samerna är det förlorade vinterbetet på privata marker och att kommunen har tagit bort rennäringen från kommunens översiktsplan. Förhandlingarna mellan markägare och samerna pågår och man har ännu inte kommit fram till en lösning.

– Jag är övertygad om att den samiska kulturen är en tillgång för samhället. Om ni tycker att vi är en belastning, vill jag veta i vilket sammanhang? säger PG Idivuoma, ordförande i SSR.

Alla partier var eniga om att samernas kultur är en tillgång. Men hos Sverigedemokraterna satt det långt inne.

– En tillgång är det men man måste anpassa sig till de regler som finns i Härjedalen.

Sd ville hellre prata om den borttagna sedvanerätten i Härjedalen.

– Vi har en dom i Härjedalen och så vitt jag vet gäller lagen. Det är en svaghet av det svenska samhället att tillåta rennäringen på markerna, säger Lars Hermansson,sd.

Kråik ville framhäva att renskötselrätten är lika viktig som äganderätten.

– Det svåra är att man ska kunna bevisa att renar har betat på markerna under 100 år, säger han.

Flera representanter tog upp problemet om den bristande kommunikationen mellan samerna och kommunen.

– När vi kallar samebyar till samråd om detaljplaner så kommer ingen. Då är det väldigt svårt att göra sin röst hörd. Vi har inte en enda dialog med sametinget, säger Gottfrid Jonsson,s, kommunstyrelsens ordförande.

– Var är de samiska företagarna? När företagargruppen har möte kommer ingen, säger Lars Bygden, fp.

En same, renägare och företagare i publiken svarar.

– Vi är få företagare. Men vi sätter mycket folk i arbete för den lila grupp vi är. Man känner sig lite svag när man är den enda samiska representanten på mötena.

– Som kallad känner man sig underlägsen. En lösning kan vara att samebyar inbjuder kommunen till sig. Det har fungerat i vissa sammanhang, säger Idivuoma.

– Det är viktigt att man har möjlighet att förädla näringen. Varför kan man inte få bedriva turismnäring i samebyns regi? Som vissa lantbruk har – till exempel ”bo på lantgård”. Det är snudd på näringsförbud för samerna, säger Eliasson, kd.

Kvalitet gentemot kvantitet diskuterades och alla var ense om att det är kvalité som ska gälla både i turismutvecklingen samt inom rennäringen.

– Hur är det med när det kommer till Härjedalens kommuns turismutveckling? Här är kvantitetsutbyggnad när de asfalterar vägar genom renbetesland, säger en renägare i publiken.

Man pratade även om problemet om statens stora makt över markerna och att lokalt ansvar vore bättre.

– Lokal förvaltning av den statliga marken kan öppna upp och ge hopp om en bättre historia, säger Ulleaus, m.

Det är en svår ekvation att lösa – den emellan markägare och samer, samt turismnäring och rennäring. Avslutningen av debatten var ändå positiv och man kom överens om att samerna måste ta/få större inflytande i kommunen.

Mer läsning

Annons