Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kagart: Kommunen behöver en återhämtning

/
  • Beslutet att sälja ut Årehuslägenheter var inte populärt då det meddelades av Lena Kagart (FP) och kommunalrådet Eva Hellstrand (C) på presskonferens i januari 2007. Men affären sänkte låneskulden rejält.Foto: Elisabet Rydell-Janson
  • För räntepengarna vi lägger på Åretunneln hade vi kunnat bygga gång- och cykelväg förbi Vik innan vi blir dödade, säger Lena Kagart (FP).
  • Tack vare de 35 miljoner som Åre kommun lånade fick Åre en fullvärdig alpin tävlingsarena i tid till VM. Bilden är från ”För-VM” 2006 då målhanget användes för första gången i stort sammanhang.Foto: Elisabet Rydell-Janson
  • Med Åre kommuns 35-miljonerslån säkrades tunneln och därmed VM-arenan. Bygget kom i gång hösten 2005. Kommunen betalar fortfarande räntorna – ensam.

Holiday Club var jättebra, men borde ha följts av försiktighet med resten av pengarna.

– I stället blev det en anda av att nu hoppar vi på där och nu satsar vi där. Så nu behöver vi den här återhämtningen, säger Årepolitikern Lena Kagart (FP) om alliansens mer restriktiva investeringspolitik.

Annons

Som styrelseordförande i Årehus är Lena Kagart (FP) den politiker med bäst koll på Åre kommuns lånesituation. Hon brukar också mana till återhållsamhet när andra vill spendera.

Hon konstaterar att låneskulden faktiskt gått ner från 600 till 461 miljoner de senaste åren, samtidigt som soliditeten har ökat.

– När jag tillträdde hade vi en soliditet på under 1 procent, 99,3 procent av Årehus tillgångar var finansierat med lån.

Främsta skälet är försäljningen av Årehus halva lägenhetsbestånd som fick upp soliditeten till 10 procent. Nu är den 7 procent, sedan Årehus återbetalt ett villkorat aktieägartillskott på 18 miljoner kronor till kommunen.

Fortfarande äger dock Årehus bara sju procent av sina tillgångar, resten är bankens.

– Och då blir man väldigt styrd av räntorna, menar Kagart, som vet att många tycker det är urtrist att kommunledningen lägger energi på dessa frågor.

– Vi har extremt låga räntor nu och de har varit låga länge. Men får man en liten räntehöjning påverkar det kommunens ekonomi enormt mycket.

Hur Åre fick så hög låneskuld är förstås en lång historia. Men i korthet bildades Årehus 1987 och kommunen överförde all fast egendom och även lånen dit.

Beslut togs att Årehus inte skulle ha eget kapital utan finansiera allt med lån. Och att det var fördelaktigt att låna utomlands.

– Så kom bankkraschen i början av 1990-talet och valutorna stack iväg så in i helv--e. Ett lån på säg 50 miljoner blev plötsligt 80 miljoner.

Samtidigt byggdes det massor; hus i Ottsjö som man inte fick uthyrda, Glasberget i Åre.

– Jag tror det var 300 outhyrda lägenheter ett tag.

De lånen är sedan länge omförhandlade och går inte urskilja i dagens låneöversikt. Men de finns där, tillsammans med andra dyra praktmissar från betydligt modernare tid.

Åretunneln till exempel.

Inför Åre-VM 2007 behövde E14 byggas i tunnel under VM-arenan så att man skulle slippa ha två arenor: fartgrenar i Olympia och teknikgrenar i centrala byn. Det var bråttom, Vägverket hade inga pengar och till sist tog Åre kommun ett banklån på 35 miljoner kronor.

Vägverket har inte återbetalt en krona medan kommunen har blivit stående med räntor på 1,5 till 2 miljoner kronor om år.

Kagart tycker det är ofattbart att man inte utnyttjade de förhandlingslägen som fanns, exempelvis med VM-bolaget, som ju själva sade att VM blev billigare att genomföra med ett målområde.

– Jag menar, VM-bolaget går med vinst och delar ut vinsten och kvar står kommunen med 35 miljoner för tunneln.

– Att Vägverket inte kan lova förstår jag. Men man kunde ha tagit ett gemensamt ansvar för räntan, den skulle inte kommunen behöva stå för på obegränsad tid, säger Lena Kagart.

Mer läsning

Annons