Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Irma Holmin

Irma Holmin, född Styffe, Glissjöberg, har nyligen, helt oväntat, lämnat barn, släktingar och vänner. Förhoppningsvis har hon återförenats med sin livskamrat Oskar Kolmin.

Annons

Oaktat att Irma skulle bli 92 i maj så var hennes frånfälle oväntat. Hon var ju som man säger, obruten full av liv och parat uppe i ottan och verksam med sina dagliga sysslor.

Själv lärde jag känna Irma sent i livet, även om jag känt till henne genom hennes kusin Gunnar Lagerströms lovsång över Sveg, Glissjöberg och Irma. Båda härstammade de från släktet Styffe, genom Irma med flera så vet jag att de kom från Norge, fyra bröder etablerade sig i Härjedalen. Irmas morfar byggde upp stället där hon levat och nu slutat sina dagar.

Irma, liksom de flesta härjedalingar, växte upp med tidigt arbete som en naturlig del i tillvaron. Som ung kom hon i tjänst i Stockholm och sedermera i kök vid fjällhotell, alltid var hon, till följd av sitt goda humör, sin snabba replik och sina goda händer eftersökt och uppskattad. Genom livet har Irma varit utåtriktad och intresserad av allt som kunde vara bygden till nytta och glädje. Med sin sångförmåga och sin personlighet har hon varit en tillgång i många sammanhang.

Genom henne fick jag en inblick i Härjedalens historia, lärt mig uppskatta dess mat och sedvänjor, noterat med vilken omsorg de slår vakt om sin bygd och historia. Många är de mil som jag färdats på bra och dåliga vägar med Irma med flera och oavsett väder alltid tjusats av den mångfald som finns på en så begränsad yta. Irma talade ofta om det Glissjöberg som var, sjudande av liv med järnvägsstation, affärer och kaféer. Varav ett i hennes hus, många minnen av törstiga bollsparkare och pratande kaffedrickande bybor. Det var en fröjd att förplägas vid hennes bord, mat av yppersta klass, glada samtal och sång. Irma var en sångmö som alltid tog ton och fick övriga med sig.

Vi är många som kommer att sakna vår kära Irma, men minnas henne för den glädje och omtanke som hon förmedlade.

Vännen Sven Erik

Mer läsning

Annons