Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingen upprepning av fjolårets säsong

Annons

Ska det bli som förra säsongen? Hur då förra säsongen? Jo det var ju så att det svenska laget visade prima takter ända fram till tävlingarna i Anterselva – lysande undantag då Björn Ferry som vann masstarten och Anna Carin Olofsson-Zidek som blev tvåa – men att trenden var vikande och medförde att VM i Östersund inte precis blev någon orgie i svenska lyckokänslor.

Någon upprepning tror jag inte vi ska behöva vara rädda för.

I år försvinner inte någon av våra starkaste kort för att en långt gången graviditet uppdagas. Det tror jag i alla fall inte.

Våra fyra stora har, sett över hela säsongen, visat en otrolig stabilitet.

Anna Carin Olofsson-Zidek väntar förstås fortfarande på att få till den riktiga säkerheten i sitt skytte.

Av allt att döma är den dock på gång och mig skulle det inte förvåna ett dugg om hon slår till redan här i Anterselva i söndagens jakstart. Åkformen finns där konstant.

Helena Jonsson säger sig visserligen vara lite sliten just nu. Undra på det förresten.

En veckas uppladdning i Östersund innan avresan till VM lär dock säkert ge den återhämtning hon behöver.

Björn Ferry och Carl-Johan Bergman har precis som Helena och Anna Carin svarat för rakt igenom stabila insatser.

Båda utstrålar ett så stort lugn och ett s stort självförtroende att det är svårt att se någon anledning till oro.

I vanlig ordning pratar det svenska laget om att de har en riktigt stor chans att ta VM-medalj i mixedstafetten.

Det gör de rätt i. Klart är att det även finns vissa chanser i såväl herr- som damstafetten. För svensk medalj i dessa tävlingar krävs dock en hel del tur. Namnen bakom de fyra stora har alla kapacitet för kanonrundor, men stabiliteten, ack, den stabiliteten.

Notera dock vad som sker i skymundan, nämligen att Sofia Domeij och Magnus Jonsson tagit stora kliv i sina karriärer vad avser skjutförmåga. Båda åker ju dessutom som trimmade laxar ute i skogen. Kan bli stafettmumma.

Noterar, faktiskt till min överraskning, att det inte var knökfullt på läktare och ute i spåren. Å andra sidan är 12 000 inlösta mitt på blanka torsdagseftermiddagen en fantastisk siffra. Lär bli skohornsmetoden lördag och söndag.

Onekligen många om budet när skidskyttesegrare skall koras i dagens konkurrens.

Befann mig med min kamera ute i skogen första delen av tävlingen. Tänkte om jag nyper svenskorna (inte sent startande (Helena), norskor och tyskor innan jag lubbade tillbaka till målområdet så skulle jag ha mitt på det torra.

Och så håller – just det ja, vem? – Darya Domdracheva på att vinna. Inte ens Tyskland ska ta för givet att de får avnjuta ett gyllene medaljregn när det kommer till VM.

Riktigt roligt ändå trots alla ideliga norska framgångar i den här sporten att Tora Berger vann. Snacka om glad, öppen och sympatisk tjej. Minns vad förskräckt hon blev när jag berättade att upprörda läsare hört av sig efter en intervju jag gjorde med henne där hon berättade att hon varje år ger sig ut på fjället för att jaga ren.

Utan sitt ständiga leende förklarade hon allvarligt att de norska vildrenarna inte har någon naturlig fiende, därför måste beståndet beskattas av jägare för att födan inte ska ta slut. Kan tänka mig att det är extra bra att ha såna jägare som Tora i hasorna.

Hon lär ju i alla fall skjuta prick och därmed bespara sina offer onödigt lidande.

GI år för-svinner inte någon av våra starkaste kort för att en långt gången graviditet uppdagas.

Mer läsning

Annons