Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hallå där Kurt Skoog...

/

... din nya film handlar om strömstaren – berätta hur den kommit till!

Annons

– När jag gjorde min förra film "Vattnets själ" tog jag mycket bilder på strömstaren – så mycket att jag till sist kände att den måste få en egen film. Strömstaren är en helt vanlig fågel och samtidigt mycket speciell.

• Hur då?

– Den är en tätting, och den enda tätting som lever i och kring vatten. Den är väldigt snabb och knixig i sitt rörelsemönster. Sitter ofta och niger och bockar på en sten ute i vattnet innan den plötsligt dyker ner i strömmen för att hämta mat.

• Var har du filmat?

– I trakten av Pilgrimstad.

• Och hur länge?

– Oj, det är svårt att säga. Men jag hade nog omkring 50 timmar filmat material innan jag började klippa filmen, som i färdigt skick är 20 minuter lång. Den följer ett par strömstarar från det häckningen börjar tills ungarna flyger ut. Jag har filmat under alla årstider men som intensivast när ungarna var på väg att lämna boet. Då var jag där varje dag i en hel vecka.

• I kväll är det premiär i Krokom, i samarbete med naturskyddsföreningen. Hur kommer det sig?

– Jag var hos Krokoms naturskyddsförening och visade "Vattnets själ". Då kom det fram att föreningen har strömstaren som sin speciella fågel, och därför blev det bestämt att premiären skulle ske hos dem.

• Var ska du visa filmen sedan?

– Den ska visas i SVT, men något datum är ännu inte bestämt.

• Och på internationella filmfestivaler?

– Ja, det skulle jag gärna vilja, men inget är bokat eftersom den ännu inte är översatt till engelska.

• Några andra projekt på gång?

– Jag jobbar vidare med min film om grottorna i Bjurälven. Räknar med att den ska blir klar nästa sommar. Har också andra filmer om vatten på gång – det finns mycket kvar att göra på det temat.

– Dessutom håller jag på med ett filmmanus som bygger på Teater Bardas föreställning Megafon. Jag blev så tagen när jag såg pjäsen och tycker absolut att den bör filmas.

Åsa Eriksson Ahnfelt

Mer läsning

Annons