Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fjällräddare avtackade i Åre

/
  • Allan Andersson, Ullån, Bertil Andersson, Duved, Arne Granlöf och Bengt Mattsson, båda Åre, har varit fjällräddare  i minst 30 år.  I måndags avtackades de av poliserna Bengt-Göran Wiik, fyra från höger, och Bengt Engwall, två från höger, samt Sixten Persson, Civila Fjällräddningen, längst till vänster.Foto: Elisabet Rydell-Janson

Polis och fjällräddningen avtackade på måndagen ytterligare fyra fjällräddare, denna gång i Åre. Bengt Mattsson, Allan Andersson, Bertil Andersson och Arne Granlöf fick ta emot flaggor och diplom och hedrades för sina mångåriga och hjältemodiga insatser.

Annons

Fjällräddare slutar sin aktiva tjänst vid 65 år men sedan kan det dröja flera år innan de lämnar Fjällräddningen ”på riktigt”. Hur länge de fyra fjällräddarna från Åre-Duved som avtackades på Åre polisstation i måndags av poliserna Bengt Göran Wiik och Bengt Engwall samt Sixten Persson från Civila Fjällräddningen, CIFRO, varit aktiva var både avtackarna och de avtackade osäkra på.

Men när det blev pratstund om minnesvärda uppdrag kring kaffebordet sträckte sig minnena tillbaka en bit in på 1960-talet.

Fjällräddarenheten i Åre-Duved-Huså-Kall består av 24 personer och är extra stor eftersom Åreskutan är lavinområde. Och även om vanligaste uppdragen förr var eftersök efter försvunna personer är det lavinuppdragen som verkligen etsat sig fast i minnet. Flera lavinräddningar var så riskfyllda att fjällräddarna inte ens skulle ha gått in om man haft samma planering som i dag.

– Men när vi började fanns det aldrig någon planering, säger Bertil Andersson från Duved som varit med sedan 1965.

I dag är fjällräddare rustade till tänderna med teknisk utrustning, radio och GPS är självklarheter.

– Då, när vi började, fick man en aluminiumskidspets – om skidan skulle gå av – och ett märke att sätta på mössan, säger Andersson.

Men även med modern teknik är fjällräddaruppdraget krävande. Många vill bli fjällräddare men få platsar.

– Man ska kunna klara sig ensam på skoter ute på fjället i snöstorm, säger Bengt-Göran Wiik. Det är inte alla som gör det.

Man måste också kunna samarbeta med gruppen, som ytterst bestämmer vem som ska antas.

Bengt Mattsson har också fram till nu varit deltidsbrandman i Åres räddningstjänst. På det viset är han typisk, många fjällräddare söker nämligen andra liknande uppdrag.

– De vill hjälpa människor och ställa upp, det har vi sett när vi gjort undersökningar, säger Bengt Engwall, som jobbar för Rikspolisstyrelsen.

Mer läsning

Annons