Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En parodi – men det var nog inte meningen ...

Australia
Genre: Drama
Premiär: Juldagen 2008
Med: Nicole Kidman, Hugh Jackman, David Wenham med flera
Regi: Baz Luhrmann
Speltid: 2 tim 45 min
Censur: 11 år
Betyg: 2

Annons

Redan efter en halv minut har vi som bänkat oss framför ”Australia” sett två kängurur och en bumerang. Dessutom har vi hört ordet ”billabong”. Då får jag en vision av hur det skulle se ut om Baz Luhrmann, denne nyansernas mästare, hade gjort eposet ”Sverige”.

Den hade börjat med att en förmögen svenskamerikan (Stellan Skarsgård) hade återvänt hem för att rädda sin förfallna gård i fjällen. För att klara det hade han tagit hjälp av en försupen same (Peter Stormare). De två hade drivit en enorm älghjord genom snöstormen, badat bastu upprepade gånger och sköljt ner sillen med brännvin tillsammans med barbröstade blondiner.

Sedan hade alla sjungit ”Dancing queen” tillsammans, tagit ut pappadagar och begått självmord.

Nej, Baz Luhrmann har aldrig målat sina filmer med fin pensel. Snarare har han gjort sådana där cirklar i sädesfälten så att ingen ska missa hans budskap även om de bor på månen. ”Australia” är ren parodi. Hjältar (Hugh Jackman) stormar fram på hästryggen medan hjältinnor (Nicole Kidman) ställer sig i profil under parasoll.

Aboriginer kidnappas av onda vita missionärer om de inte är upptagna med att stå på ett ben i motljus, gestikulera med sina spjut och säga ”Du liten regnbågsorm, jag sjunga dig till mig som en fisk”.

Ett tag är faktiskt ”Australia”, mot alla odds och trots Baz Luhrmanns omvittnade oduglighet, en riktigt hyfsad film. Folk driver sin hjord genom öknen, kommer fram och börjar kyssas. Vi hade kunnat sluta där. Men då är det som att Luhrmann testvisat den för en publik av sexåringar, frikyrkopredikanter från Missouri och sällskapet för ett IQ under 65, och de bara ”Jag fattar inte! Bli tydligare! Mer kärlek! Lyckligare slut! Extra allt!”

Och fastän det gått en och en halv timme och man till och med längtar ut till decemberduggregnet, börjar filmen om, deklarerar att andra världskriget officiellt har börjat, kallar in japanskt bombflyg och störtar sig som en lämmel rätt ut i avgrunden.

Till Stillahavskrigets offer kan till slut räknas ytterligare två: Baz Luhrmann och hans ”Australia”.

Mer läsning

Annons