Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En oumbärlig resehandbok

Vad är det som gör att man minns en resa som man gjort? Trevligt ressällskap kanske, en fantastisk sandstrand, underbart god mat man ätit, djur man kommit nära på safarin eller personer som kommit i ens väg och som berört en starkt.

Annons

Javisst, allt detta kan göra en resa upplevelserik och oförglömlig. Men är det inte så, att byggnader man sett och upplevt i sina miljöer och studerat mer i detalj är det man framför allt minns från och relaterar till en resa.

Det kan gälla en tusenårig kyrka eller en modern museibyggnad, en spektakulär skyskrapa eller ett olympiastadion, ett gammalt slott eller en tidstypisk industrianläggning.

Då är det arkitekturen som har talat till oss och det gör den nästan alltid var vi än befinner oss. Ofta söker vi upp den, eftersom byggnaden är världsberömd och det är ”ett måste” att ha sett den när man ändå varit på plats. Säg den person som inte uppsöker Eiffeltornet, Notre Dame och Louvren på sin första resa till Paris, eller säg den som skulle missa Empire State Building och Rockefeller Center på sin resa till New York?

En del arkitektur gör starkt intryck och vi kommer kanske för resten av vårt liv att älska just den byggnaden, annan arkitektur känns mer likgiltig eller kanske rent av frånstötande. Men vi har i båda fallen en relation till byggnaden ifråga och ju mer känd den är, desto påtagligare blir vår relation till den om vi en gång sett den på plats.

Det finns dom som samlar på sådana här upplevelser, på att ha sett världens mest kända och spektakulära byggnader. Och för den som vill veta vilka byggnader runt om i världen som man borde hinna med under sitt liv har det nu kommit en nästan tusensidig handbok med titeln ”1001 byggnader du måste se innan du dör” (Bonnier Fakta).

Professorn i arkitekturhistoria, Fredric Bedoire, har försett den svenska upplagan av denna byggnadsbibel med ett förord och dessutom ett urval på 35 svenska byggnader, som man bör ha sett innan man dör.

Boken har ett bildmaterial på över 900 fotografier, så det är egentligen bara ett hundratal objekt som inte visas på bild, och kända arkitekturskribenter från många olika länder medverkar med en detaljerad beskrivning av respektive byggnad.

Varför just 1001 byggnader som vi måste se? Jo, 1001 är ett magiskt tal, som överskrider det förväntade eller redan bestämda och ger oss möjligheten att själva lägga till det vi vill.

Denna byggnadsbibel kan alltså ses som en guide till all världens arkitektur, från de första stenpyramiderna i Egypten till dagens ultramoderna byggnader i glas och betong.

Här finns också ett register över arkitekter och byggnader, som gör boken till ett mycket användbart referensverk. Här uppmärksammas världsberömda arkitekter från Alvar Aalto till Ragnar Östberg och i ett nationellt register hittar vi lätt varje lands stoltheter i fråga om byggnadskonst.

Byggnaderna presenteras kronologiskt och börjar följaktligen med den forntid, som såg Cheopspyramiden resas i Egypten ca 2560 före Kristus. Parthenon tillkom 432 f.Kr och Skattkammaren i Petra år 100 f.Kr

Till den tidiga renässansen hör Gyllene Paviljongens Tempel i Kyoto och King’s College Chapel i Cambridge. Till högrenässansen Taj Mahal i Agra i Indien, som av många rankats som världens vackraste byggnad. Men till samma period hör också Drottningholms slott, ritat av Nicodemus Tessin d.ä., Saint Paul’s Catherdal i London och Versailles slott .

Till den tidiga modernismen räknas så vitt skilda byggnader som Kuala Lumpurs järnvägsstation (1910), Kiruna kyrka (1912), Gaudis Sagrada Familia i Barcelona (1926), Chrysler Building i New York (1930) och Leninmausoleet i Moskva (1930).

Till modernismens arkitektur räknas till exempel Magnitogorsk Metal Kombinat – ”ett viktigt dokument i den politiska, sociala och industriella historien”, Pentagon och Guggenheimmuseet i New York.

När dansken Jørn Utzon i början av 1970-talet ritar operahuset i Sydney, en av världens mest kända och spektakulära byggnader, är vi redan framme vid postmodernismen. Av samtiden förhånade byggnader som National Theatre i London, Centre Pompidou i Paris och Kubiska husen i Rotterdam tillhör samma epok som skyskraporna Petronas Towers i Kuala Lumpur och Bank of China Tower i Hongkong.

Och framtiden då? Vilka byggnader räknas in under begreppet framtiden? Jo, hit räknas bland annat den norska arkitektgruppen Snøhettas biblioteksbyggnad i Alexandria, Daniel Libeskinds Judiska museet i Berlin och Disney Concert Hall i Los Angeles, ritat av Frank Gehry.

Att Ragnar Östbergs Stadshus liksom Gunnar Asplunds Stadsbibliotek i Stockholm skulle kvala in i sammanhanget förstod man ju, även Turning Torso i Malmö. Mer överraskande var det kanske att Jon-Lars gårdsbyggnad i Hälsingland skulle komma med. Men visst, den är både speciell och vacker.

Ja, som sagt, om ni känner minsta tvekan vart ni ska ställa kosan för att hinna se 1001 byggnader innan ni dör, så är det här en bra handbok. Lite tung att släpa på kanske. Man får helt enkelt plugga på innan man anträder resan.

Mer läsning

Annons