Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bredman från Fjösåsen – en blygsam astronom

/
  • Professor Johan Bredman, 1770–1859. Oljemålning av Carl Staaff som finns i Gula salongen vid Norrlands nation i Uppsala.Foto: Jon Stridh

I år är det Internationella Astronomiåret. Med anledning av det uppmärksammar vi en jämte som gjort stora insatser för astronomin i Sverige – Johan Bredman från Fjösåsen, Oviken.

Annons

”I en vild, men naturskön trakt af Ovikens socken i Jemtland föddes Johan Bredman den 7 november 1770. /…/ Bredman fick tidigt lära sig läsa. Vid modrens fötter, medan hon sydde, spann eller väfde, inhemtade han Svebilii katekes och började läsning af bibeln.” Detta kan man läsa i boken Lefnadsteckningar öfver Kongl. svenska Vetenskapsakademiens efter år 1854 aflidna ledamöter.

Bredman var en av dem som gjorde stora insatser för astronomin i Sverige.

Han växte upp i Fjösåsen, Oviken. Efter sex och ett halvt års studier vid Frösö trivialskola fortsatte han att studera vid Härnösands gymnasium, som vid den tiden var Norrlands enda läroverk.

År 1790 kom han till Uppsala för att påbörja sina studier vid universitetet. Studierna avbröts ständigt av så kallade konditioner, vilket innebar arbete som privatlärare i olika högreståndshem. På så sätt kunde han finansiera sina akademiska studier.

Efter filosofie magister (den tidens doktorsexamen) blev Johan Bredman docent i matematik år 1801 och året därefter amanuens i astronomi. År 1811 utnämndes han till professor i astronomi vid Uppsala astronomiska observatorium. En tjänst som han hade fram till 1841.

Bredman blev känd som en skicklig och populär föreläsare och hans framträdande i katedern var välbesökta av studenterna, men själv var han så blygsam att han inte ville publicera sina vetenskapliga rön.

År 1845 skrev han en lärobok i astronomi ”Theoretiska astronomiens grunder för begynnare”, en bok som användes i undervisningen ända fram till sekelskiftet 1900.

Professor Bredman engagerade sig med stort intresse i nationslivet. År 1816 blev han inspektor för Norrlands nation. Han instiftade flera stipendier, som fortfarande kan sökas av dagens nationsmedlemmar.

Under sin verksamma tid fick Bredman många utmärkelser. 1832 utnämndes han till riddare av Kongl. Nordstjerne-Orden och 1848 blev han jubelmagister och från 1815 var han ledamot av Kongl. Vetenskaps Akademien. I närheten av Ekonomicum i Uppsala har han fått en gata uppkallad efter sig ”Bredmansgatan”.

Det är inte lätt att bli profet i sin egen hembygd, men nu arbetar starka krafter för att resa en minnestavla i Fjös- åsen om Johan Bredman.

I enlighet med sitt testamente begravdes Bredman i Norrlands nationsgrav i Uppsala. Sina tillgångar – 30 000 riksdaler (nästan två miljoner i dagens penningvärde) – delade han upp i olika fonder. Bland annat fick Astronomiska observatoriet i Uppsala 5000 kronor. Läroverket i Östersund samt Ovikens sockens fattigkassa fick också ta del av hans förmögenhet.

I Glunt nummer 3, ”Uppsala är bäst”, skriven av Gunnar Wennerberg cirka 1850 står det ”…och finns det så är det på en annan planet vars namn ej självaste Bredman vet!”

Mer läsning

Annons