Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Visionärt pris till äkta visionär

Annons


Wong Kar-Wai, Årets visionär på Stockholms filmfestival, gillar Ingmar Bergman och festivalens prishäst - och lyfter fram filmen som en kollektiv konstform.

Det var nog få som protesterade när just den kinesiske regissören Wong Kar-Wai fick priset Stockholm visionary award. För tyck vad du vill om hans filmer, att de är magiska eller pretentiösa eller att du inte har sett dem, men hans visionära blick kan ingen ta ifrån honom.

På torsdagens presskonferensen dagen före prisceremonin var det en artig men fåordig och lite distanserad Wong som mötte journalisterna.

-Varje regissör måste ha visioner. Det är viktigt för jobbet och fungerar som fönster som man kan titta igenom och nå olika tolkningar. Ett visionärspris är ett bra pris för en regissör, sade han från podiet på Stockholmsbiografen Skandia.

-Jag minns när jag hade en film, "Chungking express" här i Stockholm för 14 år sedan. Då fick Faye Wong priset som bästa skådespelerska. Vi gillade verkligen den där bronshästen som är priset. Och vad gäller svensk film känner vi förstås alla till och influeras av Ingmar Bergman, en av de största någonsin.
Ingen publikfriare

Wong Kar-Wai är verksam i en genre som gränsar till konstfilmen; han är en cineasternas favorit som sällan når den stora publiken. På frågan om den smala filmens framtid är han lätt pessimistisk:

-Man kan se att konstnärlig film som genre blir mer och mer begränsad och allt svårare att få resurser till. Men vi måste samtidigt fundera på vad en konstnärlig film egentligen är. Jag har svårt att skilja på konstnärlig och kommersiell film, jag tycker film är antingen bra eller dålig.

-Men generellt är jag alltid optimistisk vad gäller film. Det är en konstform där uttryckssätten och ämnena kan utforskas på så många olika sätt.
Samma filmpassion

Och i filmarbetet är det själva inspelningen som intresserar Wong mest.

-Jag jobbade nästan tio år som manusförfattare, men för mig är manuset inget annat än en skiss till filmen. Film är inte litteratur. Det finns så mycket man kan beskriva i en tagning som inte går att uttrycka i ord, och för mig är det svåraste att göra filmen filmisk.

Skillnaden mellan att filma i Kina och USA beskriver Wong Kar-Wai så här:

-Jag har bara gjort en Hollywoodfilm ("My blueberry nights") men jag föredrar att se den som en Hong Kong-film på engelska. Den stora skillnaden är i finansiering och de fackliga reglerna i USA. Som regissör får jag till exempel inte tala med statister i USA. Men innerst inne är det samma passion för film i båda länderna.

Mer läsning

Annons