Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vilkas kroppar är det som prioriteras?

Annons

Hur många känner du med endometrios? Endo-vad-då-för-något? kanske du svarar. Det var i alla fall mitt svar när en vän berättade att hon skulle opereras för den kroniska sjukdomen, som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Uppskattningsvis är 200 000 kvinnor drabbade i Sverige men det saknas nationella riktlinjer för behandling av endometrios. Gemensamt för många endometriospatienter är att de har fått sin diagnos onödigt sent i livet och därför levt med smärta som skulle ha kunnat behandlas tidigt. Under hashtagen #endometriossverige delar kvinnor med endometrios sina upplevelser av att inte bli tagna på allvar inom vården. En tvåbarnsmamma beskriver smärtan som närmast jämförbar med krystvärkar.

Enligt en studie från Uppsala universitet är vårdpersonal dålig på att fånga upp de kvinnor som lider av endometrios. Besvären yttrar sig oftast i samband med menstruation och många kvinnor skickas hem från läkarbesök och akutmottagningar med förklaringen att det är vanlig mensvärk. Så går åren och kvinnorna lever med sin smärta som en del av vardagen. För andra känns inte sjukdomen av och det är först när de börjar fråga sig varför de har så svårt för att bli gravida och genomgår utredning inför IVF-behandling, som de får sin diagnos. Endometrios tros nämligen ligga bakom så mycket som 50 procent av all ofrivillig barnlöshet. Utöver kronisk smärta och infertilitet kan sjukdomen leda till förstörda organ och äggstockscancer.

Så varför vet vi så lite om den här sjukdomen som drabbar så många kvinnor och orsakar så mycket lidande? Faktum är att vården inte heller har tillräcklig kunskap, varpå vårdpersonal missar att ställa de frågor som skulle kunna leda till en tidig diagnos. I Sverige finns endast två endometrioscenter, och det finns ett fåtal team på kvinnokliniker som arbetar med endometriospatienter. Det kan jämföras med reumatism och typ 1-diabetes som årligen drabbar ungefär lika många individer, men där sjukdomarnas vårdkedja är väl etablerade på de flesta av landets vårdmottagningar.

Att endometrios är en kvinnosjukdom är troligen en del av svaret på frågan om varför vi vet så lite om en sjukdom som är så vanlig att den borde kunna klassas som en folksjukdom. Sjukdomen har ändå varit känd sedan 1800-talet. Hade det varit män som drabbats hade vi med stor sannolikhet löst det här på 30-talet, menar Matts Olovsson, professor i gynekologi och ansvarig för en studie om sjukdomen.

Vilka sjukdomar som Socialstyrelsen kallar för folksjukdomar och därmed ger nationella riktlinjer för att vägleda vården, är en fråga om prioriteringar och politiska beslut.

Det är en fråga om vilkas kroppar som prioriteras.