Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Vi uppfinner en ny scenkonst"

"Dan då Dan dog", "Förödelsedagsbarnet" och nu "Den som lever får dö". Estrad Norr fullbordar sin Jämtlandstrilogi med ännu en nyskriven pjäs av succédramatikern Rasmus Lindberg.

Annons

"Dan då Dan dog" fick pris som bästa nyskrivna barn- och ungdomspjäs vid tetaerbiennalen i Lund 2006. Uppföljaren "Förödelsedagsbarnet" fick inget första pris, men väl ett entusiastiskt mottagande av såväl publik som recensenter.

Förväntningarna är alltså höga när Estrad Norr nu sätter upp den tredje pjäsen av Rasmus Lindberg. Regissören Olle Törnqvist konstaterar att det finns en position att befästa och så var det inte med "Dan då Dan dog".

– Då slog vi underifrån.

Men skådespelerskan Anita Nyman, som varit med i alla tre pjäserna, tycker inte att förväntningarna ligger i vägen för henne:

– Det är bara så att vi måste jobba ännu hårdare nu, säger hon glatt.

Alla i ensemblen är entusiastiska över Rasmus Lindbergs speciella sätt att skriva dramatik.

– Man måste kunna hans teknik, säger Estrad Norr-chefen Gustav Kling som själv gör en av pjäsens fyra roller.

– Han gör som en sorts orkestrering där stämmorna – replikerna – går om varann och i varann hela tiden. Det är stressigt men roligt. Och när det fungerar blir det väldig bra, säger Anita Nyman.

Och Jalle Lindblad, skådepelare från Luleå som just nu pendlar mellan inspelningen av "Jägarna 2" i Norrbotten och repetitionerna av "Den som lever får dö" i Östersund, konstaterar att Rasmus Lindberg är snål på regianvisningar.

– Han är mer sparsmakad än Shakespeare, som i alla fall skrev "in" och "ut" i sina manuskript...

"Den som lever får dö" är en komedi om förgängligheten. Ett sorts triangeldrama mellan de två åldrande bröderna Helmer och Tage (Gustav Kling och Jalle Lindblad) och deras ungdomskärlek Ellinor (Anita Nyman). Vittne till dramat blir den olyckliga, nyskilda Therese från hemtjänsten (Linda Birgersson).

En pjäs om ålderdom och död för ungdomar – från nionde klass och uppåt – kommer det att fungera?

– Ja, varför inte? Döden angår oss alla. Och vem är närmast döden egentligen – den som är gammal och inte vill dö eller den som är ung och inte vill fortsätta leva, säger Therese Birgersson.

Åsa Eriksson Ahnfelt