Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi tappar respekten för domstolarna

Annons

Förtroendet för rättsväsendet har i två uppmärksammade ärenden, båda med Lillhärdal som gemensam nämnare, nu fått sig ytterligare en allvarlig knäck.

Nyss föll domen i Östersunds Tingsrätt över dödskörningen med en crossmotorcykel av en elvaårig flicka på en trottoar inför hennes jämnåriga kamrater.

Tingsrätten gick på försvararens linje och dömde mannen för olovlig körning till 60 timmars samhällstjänst, det vill säga 7 dagar med 8,5 timmars arbetstid. Det blev straffet, för att köra ihjäl ett barn.

I det andra fallet har naturbevakare från Länsstyrelsen i Dalarna, representanter för polismyndigheten, miljöåklagaren Åse Schoultz och övriga representanter för rättsväsendet, anhållit, häktat och under fulla restriktioner i tio dygn i häktet i Falun, förvarat fyra män från Lillhärdal och en man från Sveg, anklagade och misstänkta för grovt jaktbrott på varg. Misstankarna kvarstår än i dag, mer än 1,5 år efter att de, med en stor polisinsats inklusive helikopter från Stockholm, greps i maj 2012. Åklagaren har ännu inte kunnat bestämma sig för, om hon har tillräckligt torrt på fötterna för att kunna gå till åtal i ärendet. De misstänkta männen har under större delen av tiden sedan maj 2012, varit berövade sina jaktvapen. Vissa har på senare tid fått tillbaka sina vapen, i ett fall hade två vapen allvarligt skadats under polisens innehav.

Hur ska den ihjälkörda flickans jämnåriga kamrater, som var närvarande vid händelsen kunna lita på rättsväsendet, som med hjälp av den åtalades advokat väljer, att betrakta det inträffade som en olycka, dessutom inträffad i låg fart?

Hur kan rätten undvika att döma den tilltalade för grovt vållande till annans död? Hur kan dess medlemmar med bibehållen respekt, se den dödade flickans anhöriga och vänner i ansiktet, eller sig själva i spegeln, efter detta sätt att ignorera de rättmätiga kraven på, att den vållande ska ta ansvar för sina gärningar?

Att respekten för rättsväsendet efter dessa två olika fall av ingripanden mot bybor i Lillhärdal torde vara närmast obefintlig förvånar väl ingen? Vad är det för signaler, som våra åklagare och domstolar skickar till allmänheten med sina ageranden? Att rättssäkerheten är omistlig och att man hellre ska fria än fälla när tveksamhet råder, ställer säkert alla upp på.

Men aldrig, att det ska vara lindrigare ur straffsynpunkt att köra ihjäl ett barn, än att begå ett påstått jaktbrott.

Nu får jag säkert höra av juridiska förståsigpåare och andra, som vet bättre än jag, att dessa två ärenden inte kan ställas mot varandra, av ett antal olika mer eller mindre goda skäl. Jovisst, men försök då förklara detta för invånarna i Lillhärdal.

Respekten för lagarnas efterlevnad bygger på allmänhetens uppfattning om det rätta i lagar och förordningar och dess respekt för domstolarna och åklagarna. När dessa tolkar lagarna och agerar på detta uppseendeväckande sätt har den nödvändiga respekten svårt att överleva.

Björn Törnvall

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel