Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi måste prata om torget

Annons

Vi börjar vår promenad genom stan på det omdebatterade Stortorget, senast ombyggt 2011. Olof har ofta pratat om det lutande torget. Det verkar aldrig nå en fulländning utan genom olika ideal och tider formas det om för att matcha våra krav och förväntningar på ett torg. 

Jag ser några personer nästan stryka längs huskropparna intill torget. Det är som om många väljer att inte passera tvärsöver. 

LINDA : För mig är torget stort, kargt och öppet på ett utsatt sätt. Olof, du pratar ofta om torget som speciellt. På vilket sätt?

OLOF : För mig är torget kärnan i Östersund. Torget är anledningen till att Gustav III grundade Östersund för att ha en fast marknadsplats i Jämtland. Torget kanske har blivit kargare nu men det är inte så konstigt att det inte vimlar av folk på ett torg dygnet runt. Ett torg kan ses som ett andningshål i en stad, inte ens Hötorget vimlar ju av folk jämt.

LINDA: Tycker du att torget har byggts om med omsorg?

OLOF: Det är synd att man inte gjorde en markering där den gamla hörnomslutningen finns när man gjorde om torget. Vissa av de nybyggda platåerna skymmer nedre delen av de kringliggande husen där de möter marken, då försvinner rumskänslan. 

LINDA: Varför byggdes torget och till vilket ändamål?

OLOF: Man tyckte inte om att jämtarna var ute på marknader i Norge och runt om i landet. Lanthandlar var inte tillåtet förrän i slutet av 1800-talet. Det var staden som hade monopol på affärer. Då var det inte tillåtet att ha handel utanför städerna. Torget var handelsplatsen för dem som inte hade affärer. Därför anlade man Öster-

sund för att ha handel.

LINDA: Kan du berätta om torget?

OLOF: Johan Törnsten ritade stadsplanen för Östersund 1788. Tanken var att Östersund skulle vara den gröna staden. Det kvadratiska, slutna torget omgavs av fyra kvarter som bestod av två byggnadstomter och två rektangulära kryddgårdstomter.

LINDA: När försvann dom?

OLOF: På 1910–1920-talet. 

LINDA : Oj! Vad härligt med kryddtomter. Vem fick plantera där?

OLOF: De som bodde i husen runt torget.

LINDA: Men varför är Stortorget extra intressant ur ett stadsplaneringsperspektiv? 

OLOF: Den slutna kvadratiska torgtypen är ovanlig inom skandinavisk stadsplanering. Endast sex stycken anlades i Sverige, då i Karlstad, Vimmerby, Uppsala, Piteå, Haparanda och Östersund. De slutna hörnen och gatuinfarterna förlades på torgsidornas mitt, tanken var att skapa ett friluftsrum med en öppning i varje vägg. Man kan även se stilmässigt ideal från renässansens stadsbyggnadslära, men även klassicismen som möter renässansens i de kvadratiska torgen och symmetriska regelbundna stadsplanerna. 1881 öppnades torget mot öster så att den nordöstra tomten tog bort. Torget har ändrats och formats om många gånger sedan dess, senast 2011.

LINDA : Vad vill du se för utveckling för torget?

OLOF : Jag tycker att torget borde användas i större utsträckning än idag, till exempel som marknadsplats. Nu finns förslag att öppna upp ännu mera och skapa en tydligare koppling till Badhusparken.