Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vi lever i en politisk lögn

Annons

I årets första partiledardebatt stod Jan Björklund (FP) för bara två månader sedan och pratade om att det inte finns något direkt samband mellan resurstilldelning till skolan och elevernas resultat. Björklund var också noga med att poängtera att fler lärare inte nödvändigtvis förbättrar resultaten.

Två månader senare står samme Jan Björklund tillsammans med sina regeringskollegor. Och vad gör han? Jo. Han tilldelar skolan mer resurser och fler lärare.

Varför? Därför att väljarna gillar mer pengar och fler lärare. Och yngre elever faktiskt tjänar på mindre klasser.

I centrum för beskedet står dock inte eleverna, det gör istället Socialdemokraternas skolfokus och den hårda kritik som mött Björklunds flumskola under senare tid.

Det viktigaste med regeringens besked är därför inte att det nu utlovas mer resurser till skolan. Det viktigaste är istället det indirekta beskedet om skatterna.

I slutet av januari förkunnade Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén i en intervju i Dagens Industri att det under nästa mandatperiod kommer att krävas skattehöjningar på runt 100 miljarder om vi skall nå överskottsmålen och samtidigt bibehålla välfärden på nuvarande nivå.

För i grunden är det hela mycket enkelt; vi måste höja skatterna om vi skall bibehålla personaltätheten inom vård, skola och omsorg.

Men varken Moderater eller Socialdemokrater vill idag tala om att välfärden faktiskt kräver skattehöjningar. Även om Anders Borg förvisso börjat prata skattehöjningar. Debatten om behovet av höjda skatter, den drivs istället av ekonomer som Lars Calmfors och myndigheter. Ett lika sorgligt som märkligt faktum, eftersom det innebär att vi idag lever med en politisk lögn.

Och det mest provocerande med det hela är att både regeringen och Socialdemokraterna undviker samtalet med väljarna om skatterna mot bättre vetande. De är mycket väl medvetna om att vi kommer tvingas höja skatterna, eller sänka ambitionerna med välfärden. Men det samtalet tänker varken regeringen eller Socialdemokraterna ta med väljarna före valdagen verkar det som.

Det innebär också att regeringen och Socialdemokraterna berövar sina väljare möjligheten att fatta ett informerat beslut om vilken riktning man vill att Sverige skall ta.

Så när regeringen säger att man nu satsar 2,3 miljarder på skolan, måste vi också ta tillfället i akt och ställa oss frågan hur vi vill att framtidens Sverige skall se ut, och vad våra pengar skall gå till.

Ska vi fortsätta satsa på mer i den egna plånboken, ja då måste vi också acceptera färre händer i omsorgen och vården och mindre resurser i skolan.

Det går inte att få både och. Även om regeringen och tyvärr även Socialdemokraterna vill lura väljarna att tro det. Oftast med hänvisning till att fler i arbete kommer att innebära ökade skatteintäkter.

Vilket förvisso stämmer. Men säger oss långt ifrån hela sanningen om vad som kommer krävas för att rusta upp vår välfärd.

Jenny Wennberg