Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi är inget riskkapitalbolag

Annons

I Länstidningen den 24 oktober granskas Nya Närvårdens ekonomi, och inget fel i det. Om privata utförare ska vara en del av den gemensamma sektorn, så måste vi tåla granskning och bete oss på ett sätt som är acceptabelt för skattebetalarna. Och det gör Nya Närvården. Vi har inget att dölja eller undanhålla.

Därför blir man lite ledsen och trött när socialdemokratiska sjukvårdspolitiker problematiserar överskotten i företaget Nya Närvården och antyder att de borde ha gått till sjuksköterskeanställningar i stället. I retoriken ligger att Nya Närvårdens rörelseresultat ska blandas in som en del av den pågående debatten om vinster i välfärden och riskkapitalister i välfärden.

Så här ligger det till. Nya Närvården AB är ett företag ägt av två privatpersoner som tidigare haft sin anställning i landstinget. Vi har startat och drivit framgångsrik verksamhet på platser där landstinget tidigare stängt hälsocentraler. Vi har burit våra investeringar i detta som alla andra småföretagare, i princip med den privata plånboken som insats. Det finns inget riskkapital eller någon kapitalist på Jerseyöarna bakom oss. De som tagit risken är vi och våra familjer.

Vi har skapat 20 anställningar i glesbygd, motsvarande årliga personalkostnader på 12,1 miljoner som går in i den lokala ekonomin. Vi har ökat antalet anställda med 10 personer på tre år, och sysselsätter i dag totalt 20 personer. Vi ger idag vård åt 5 300 listade personer i länets glesaste bygder. En mer än fördubbling på tre år. Och sammanlagt gjort ett resultat efter detta på 1,4 miljoner kronor efter bolagsskatt. Är detta för högt? Nej, från alla utgångspunkter är det för lågt, om vi vill fortsätta utveckla vårt företag. Vi investerar kontinuerligt, och behöver positiva resultat för att kunna göra det. Bara under 2013 investerar vi 550 000 kronor i utrustning och lokaler.

Ett enkelt bevis för att nivån egentligen är för låg för ett växande bolag är att när vi skulle ta över hälsocentralen i Hammerdal så hade vi inte pengar i företaget att göra de investeringar som behövdes utan att sänka ägarnas (alltså våra) löner. Detta kompenserade vi oss själva för när investeringen blev en framgång genom att dela ut den del av vinsten som motsvarade vår lönesänkning, totalt 850 000 kr.

Vi hade kunnat anställa fler sjuksköterskor istället för att göra detta, där har Robert Uitto rent matematiskt rätt, men i det långa loppet så vet han att den ekvationen inte går ihop vare sig privat eller i landstingsvärlden, för med halverade läkarlöner får man inga läkare. Av patienternas betyg att döma har vi dessutom både bra och tillräckligt med läkare och sjuksköterskor i vårt företag redan nu.

Sanningen är att jag gillar att vara läkare och företagare, och jag gillar att bo där jag bor. Ekonomiskt vore det bästa och tryggaste för mig att bara vara läkare. Läkare har hög lön, och efterfrågan på våra tjänster är konstant. Att vara företagare med familjens ekonomi som bas innebär som alla nu ser en väsentligt större risk än anställningslinjen. Därför har jag inga problem att vara öppen med vår ekonomi, eller de vinster som bolaget genererat under de här åren. Vinsterna avspeglar personalens engagemang och patienternas nöjdhet, och är en förutsättning för att vi ska kunna gå vidare och utveckla vårt företag.

Hans Boberg Vd Nya Närvården AB

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons