Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vem ska granska Flatmoeffekten?

Annons

Kommunvalet i Bräcke förändrade politiken över en natt. Centerpartiet ökade med 11 procent och Socialdemokraterna minskade med 16. Det är anmärkningsvärda svängningar som kan leda till ett maktskifte.

Antagligen finns det många förklaringar. Förra årets skattehöjning är säkert en. Underskattning kan vara en annan. Socialdemokraterna har suttit så länge vid makten att de kan ha trott att de kunde luta sig tillbaka även denna gång. Under tiden kom en ambitiös, ung centerpolitiker vid namn Theresa Flatmo och åstadkom vad som redan har börjat kallas Flatmo-effekten.

I sin personvalskampanj framförde hon grova anklagelser mot kommunledningen för deras sätt att hantera skattepengar till Folkets hus. ÖP:s ledarskribent Marcus Persson hakade på och skrev flera ledare om kommunens ”ruttna” affärer. Flatmo fick sympatier på sociala medier, men partikollegan Yngve Hamberg (C) bad styrelsen i Folkets hus om ursäkt för hennes anklagelser. Kommunalrådet Sven-Åke Draxten (S) anklagade både Flatmo och Persson för sakfel och lögner.

Man skulle kunna avfärda det hela som en lokalpolitisk såpa om inte anklagelserna varit så grova. Och även om det inte går att slå fast hur mycket affären påverkade valresultatet finns det all anledning att tro att den hade betydelse. Är uppgifterna sanna är det helt i sin ordning. Har kommunpolitiker ägnat sig åt att betala ut förtäckta bidrag och göra omotiverade tjänsteinköp för miljoner så ska de naturligtvis bytas ut.

Problemet är att alla som hittills har uttalat sig i frågan på ett eller annat sätt har intressen i den. När anklagelserna riktas mot socialdemokrater, mitt i en valrörelse, och framförs av en centerpolitiker och en skribent på en centerpartistisk ledarsida blir de per automatik mindre trovärdiga, även om de skulle visa vara helt sanna. Det ligger i sakens natur. Därför är det helt nödvändigt att uppgifterna granskas. Men inte bara av kommunens revisorer, det behövs också en journalistisk granskning.

Det informationsvakuum som uppstått kring affären är ett varnande exempel på vad som kan hända när medierna överger landsbygden. När lokalredaktioner läggs ner lämnas makthavarna i fred. Då kan anklagelser som dessa bli hängande i luften. Väljarna blir lätta offer för ryktesspridning. Då har vi fått ett demokratiskt underskott.

Är Theresa Flatmo en modig visselblåsare eller en skicklig kampanjpolitiker? Eller både och? Är det en kommunpolitisk skandal vi skymtar här, eller en politiskt iscensatt konspiration?

Vi måste få veta. Vem granskar?