Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vattenvård ska ge bättre fiske

Länsstyrelsen ska få 5,1 miljoner för att gynna vatten inom Storsjöns vattensystem på olika sätt.
Ett bättre fiske och ökad fisketurism kommer att bli en följd av arbetet.

Annons

Havs- och vattenmyndigheten har beviljat länsstyrelsen drygt fem miljoner till ett treårigt projekt för att gynna Storsjön.

Det är i vattensystemen Storsjön, Dammån och Vålån-Storbodströmmen som projektet ska genomföras.

– Dels vill vi ha en bättre bild av hur strömningsförhållandena ser ut i Storsjön. Bristen uppmärksammades i samband med Cryptosporidiumutbrottet, en ökad allmän kunskap om Storsjön och hur vattnet rör sig mellan inlopp och utlopp, säger Jens Fuchs på vattenenheten på länsstyrelsen.

Åtgärdsplaner ska tas fram i samråd med kommunerna, fiskevårdsområdena och andra berörda aktörer liknande de som tagits fram för Långan tidigare.

– Det är mycket skador från tidigare flottningsverksamhet. Man rensade vattendragen från sten och annat material för att få så bra transport för timmer som möjligt och då blir det en onaturlig miljö där fisk och bottenkryp inte trivs. Fiskar och andra vattendjur vill ha mer variation i sin miljö och trivs med stenar, block, grenar och döda träd på botten, säger Jens Fuchs.

Det finns även en del vandringshinder i form av gamla dammar och vägtrummor som ligger fel. Vandringshinder gör att det är svårt för fisk och andra vattendjur att passera. De tar sig helt enkelt inte förbi.

– Nerströms tar de sig oftast, men uppströms blir det stopp. Fisk och andra vattenlevande organismer har behov av att kunna röra sig fritt. På våren behöver exempelvis harren ta sig upp i småbäckarna för att leka och på hösten är det öringens tur att gå upp, säger Jens Fuchs.

Arbetet med restaureringen kommer att påverka fisket i systemen på längre sikt.

– Syftet är att säkra biologisk mångfald och ekologiskt fungerande system. Det yttrar sig bland annat i livskraftiga fiskpopulationer och bottendjur. Då till exempel Kvissleströmmarna är populära fiskevatten kommer de här åtgärderna att leda till att fisket blir bättre i och med att vi ökar möjligheterna för harr och öring att föröka sig. Dels är det alltså en strikt naturvetenskaplig och ekologisk målbild, men det kommer ju även att påverka turistfisket, säger Jens Fuchs.

De här åtgärderna har länsstyrelsen jobbat med sedan 1980-talet men i och med projektet får de möjlighet att öka takten.

Hur mycket pengar är fem miljoner i det här sammanhanget?

– Direkta åtgärdsmedel har vi inte särskilt mycket av förutom inom kalkningsverksamheten. Fiskevårdsbidrag har vi lite, men inte alls i den här storleken. Det kommer definitivt att göra skillnad, vi kommer att kunna gå vidare med många fler åtgärder än vad vi skulle kunna göra annars, säger Jens Fuchs.

Länsstyrelsen är även tillsynsmyndighet över all form av vattenverksamhet, till exempel vattenkraften.

– Det behövs underlag för att kunna bedriva en sådan tillsyn för att veta vilka krav vi kan ställa. Vi har egentligen inte kunnat jobba med den typen av tillsyn på grund av begränsade resurser säger Jens Fuchs.

Hur är kvalitén på vattnen i dagsläget?

– Vi har inte samma försurningsproblematik här i länet som de har i södra Sverige, i och med att vi har så kalkrika berg. Annars har vi samma problem som överallt med människornas fysiska påverkan genom flottning, kraftverk och jord- och skogsbruk. Storsjön har ju andra påverkanskällor i och med att den ligger vid länets största tätort. Det handlar om dagvatten, föroreningar, miljögifter och sådan påverkan, säger Jens Fuchs.

Länsstyrelsen har gått ut med informationen till kommunerna Östersund, Krokom, Åre och Berg där de ombeds skicka in förslag till åtgärder. De har även frågat om medfinansiering för att öka omfattningen på projektet.

– Allt kommer att ske i samråd med de berörda kommunerna, fiskevårdområdena och eventuella andra aktörer. När vi prioriterar väger det lokala engagemanget och intresset väldigt tungt, säger Jens Fuchs.