Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vårdkris kräver hälsoskatt

Annons

En hälsoskatt på onyttig mat angriper vårdkrisen effektivt på dubbla fronter. Vårdkostnaderna minskar då folkhälsan förbättras och inkomsterna från skatten kan användas till att anställa mer vårdpersonal.

Vårdkrisen är allvarlig. Utarbetade sjuksköterskor slår gång på gång larm om outhärdliga arbetsförhållanden. Långa vårdköer och en allt mer ojämlik sjukvård med avseende på både regioner och diagnosgrupper.

Trots de många larmen inom sjukvården har svenska politiker ännu inte börjat bedriva en preventiv folkhälsopolitik värd namnet. Det är anmärkningsvärt med tanke på hur etablerade hälsoskatter blivit runt om i världen, speciellt i Norden. I Danmark infördes 2011 en hälsoskatt på mättat fett som finns i kött- och mjölkprodukter.

Socker och animalier är de stora hälsobovarna. Världshälsoorganisationen WHO uppmanar Sverige att halvera sockerkonsumtionen. Livsmedelsverket råder både kvinnor och män att skära ner på köttet – annars ökar risken för cancer.

Sjukdomskostnaderna på grund av billig onyttig mat i västvärlden är enorma. Nyligen genomförda uppskattningar från USA gör gällande att de totala ohälsokostnaderna där på grund av animaliska produkter årligen uppgår till 400 miljarder dollar.

En betydande andel av diagnostiserad cancer, hjärtkärlsjukdom och diabetes i Sverige beror på onyttig mat. Fortsätter den utvecklingen med ökat antal välfärdssjukdomar riskerar vi att det nuvarande allmänna vårdsystemet bryter samman. Faktum är att Sveriges höga socker- och köttkonsumtion har många dolda vårdkostnader med avseende på de stora folksjukdomarna.

Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel