Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vårdförbundet: Därför säger sjuksköterskor upp sig

Landstinget och länets kommuner får allt svårare att anställa sjuksköterskor.
Några lockas av bättre villkor i andra län – och många drar till Norge.
– Bara på medicinavdelningen har det slutat 12 stycken det här året, dundrar Barbro Englesson, ordförande för Vårdförbundet i Jämtland.

Annons

Under sommaren hade länets kommuner och landsting allvarlig brist på sjuksköterskor. Det uppger Vårdförbundet i en blixtrapport efter sommaren.

I sommar har flera sjuksköterskor inte kunnat ta ut semester på grund av att landstinget inte lyckats bemanna samtliga tjänster.

– Det fattas redan personal innan semestern. Och under sommaren blir det ännu värre, säger Barbro Englesson, ordförande i Vårdförbundets avdelning Jämtland som har ungefär 2 000 medlemmar i länet.

Varför ska LT:s läsare bry sig i om sjuksköterskor är underbemannade och att ni inte får de löner ni vill ha?

– Därför att konsekvensen blir att man stänger ner antal vårdplatser. Det betyder i sin tur att folk inte får vård i samma utsträckning.

Stafettläkarstoppet förra året var ett fatalt misstag anser Barbro Englesson.

– Absolut. Vi lider fortfarande av det. På vårdcentralen i Brunflo sa exempelvis flera upp sig och det slog sönder en fungerande enhet, säger Barbro Englesson luttrat.

Fenomenet med stafettanställda finns även inom sjuksköterskekåren och är inget som Barbro Englesson är överdrivet nöjd med.

– För tre stycken stafettsjuksköterskor betalar landstinget 5 000 kronor dygnet per tjänst. Lägg de pengarna på bättre villkor och löner, säger hon.

Den nye landstingschefen Björn Eriksson har den första oktober varit chef i prick ett år. Barbro Englesson tycker att han än så länge gett ett dugligt intryck.

– Han är empatisk och säger det vi länge velat höra. Att landstinget ska bli en attraktiv arbetsgivare. Det bästa vi kan göra är att bidra och medverka på den resan, säger hon.

Det finns enligt Barbro Englesson flera skäl till den, i Vårdförbundets tycke, akuta brist på sjuksköterskor som uppstod i somras. Generellt sett så försvinner många sjuksköterskor från länet efter att ha jobbat här ett par år och fått erfarenhet och meriter för att söka jobb i exempelvis Norge.

– Då kan det bli som det var på strokeavdelningen i somras. Det satsas mycket på att patienter med stroke ska komma in snabbt för att få behandling, sk trombolys, men många av de som tar emot är väldigt nya och oerfarna i yrket. Vill vi verkligen ha det så, säger Englesson.

Vad är lösningen?

– Lösningen är att man inför bättre villkor och bättre löner. Vårt landsting måste delta i konkurrensen om vår kompetens och marknaden börjar ge sig till känna i hela landet nu. Våra medlemmar som är unga i yrket efterfrågar karriärvägar. Man vill arbeta som allmänsjuksköterska några år och specialisera sig därefter men villkoren är för dåliga som det är idag.

Barbro Englesson gör en jämförelse med förhållandena för civilekonomer.

– Om du jobbade som civilekonom och så kom din chef och sa till dig att du borde vidareutbilda dig för att utvecklas och kunna bidra mer. Du skulle få betala utbildningen själv med studielån, förlorad tjänstepension under utbildningstiden och det skulle knappast bli någon löneförhöjning, utan enda anledningen till att göra det var att du skulle utvecklas. Skulle du då göra det. För det är så det ser ut för sjuksköterskor, säger Barbro Englesson.