Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Värdefulla skogar hotas ständigt

Det blir färre och färre riktigt gamla skogar.

Många avverkas och nyplanteras med främmande träd.

Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen kämpar för de som fortfarande står kvar.

Annons

Skogsvårdslagens portalparagraf låter tydlig i sitt förhållande mellan produktion och miljö. Den lyder: "Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls."

Just den biologiska mångfalden och naturhänsynen är centrala i Malin Sahlins arbete.

– I dag kan ett bolag avverka i princip var som helst utan att kunna ställas till ansvar enligt lag, säger Malin Sahlin. Det är bara om skogen gjorts till någon form av naturskyddsområde som det per definition är straffbart att såga ner den. Jag tror inte folk i gemen förstår att det är helt lagligt att hugga ner en nyckelbiotop, det vill säga ett extremt värdefullt skogsområde.

En tjäderhöna flyger upp från hyggeskanten. Kontrasten mellan den lilla spillra av den gamla tallskogen som sparats och det intilliggande området som kalhuggits är enorm.

Här och där står träd kvar. Fårorna från markberedaren får kalhygget att se ut som en gigantisk, plöjd åker.

– Grundproblemet för skogsnäringen i dag är att de länge överavverkat skog och nu ofta tvingas in i skyddsvärda gammelskogsområden för att klara sin produktion under tiden som de monotona ungskogarna växer upp till avverkningsbar ålder, säger Malin Sahlin.

Det har aldrig i modern tid funnits så mycket skog som det finns nu. Men tillgången till avverkningsbar skog är ett logistiskt problem för skogsbranschen. Stora avverkningar i mitten av förra seklet och fram till sjuttiotalet har lett till en brist på lämplig skog. Om 20 år har problemet löst sig självt då skogen som växer där de stora avverkningarna skedde hunnit växa upp. Frågan är hur många gamla naturskogar som då finns kvar.

I den glesa tallskogen syns spår av gammalt skogsbruk, så kallad plockhuggning för husbehov. Avverkningen skedde på vintern, stubbarna är meterhöga. Fallna, grånade tallar liknar spretiga skulpturer i lingonriset. Här trivs många hotade arter som är beroende av en biotop som kontinuerligt varit bevuxen av träd.

– Det är tragiskt att vi tvingas bråka om områden där det finns hotade arter, säger Malin Sahlin. Det borde vara självklart att livsmiljöer frö hotade arter inte förstörs Den kan verka oviktigt om en svamp finns kvar men om art efter art skulle försvinna så kommer det ekologiska systemet troligen även kollapsa. Och ingen kan veta vilken art som får bägaren att rinna över.

Naturskyddsföreningen driver frågan om att förändra lagstiftningen och politiken som styr skogsbruket. Helst vill man att skogsbruk läggs under miljöbalken i stället för som nu i en separat skogsvårdslag.

– Varje vecka ringer någon och undrar förtvivlat varför de satt upp avverkningssnitslar i skogen bakom huset, säger Malin Sahlin. Vi måste ha en lagstiftning som även tar hänsyn till att skogen påverkar fler än de som äger den.

I morgon fortsätter vi på temat skog. Då berättar vi om Orangutang som är ensamma i sin nisch. Dessutom berättar vi om att det finns alternativa metoder att skörda skog.