Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vårdduellen: Rober Uitto svarar

Skattebetalarnas pengar får inte hamna i fickorna på privata vårdklippare. Landstingsrådskandidaten Robert Uitto (S) sätter därför sitt hopp till ett rödgrönt maktskifte i höst, då försvinner den fria etableringsrätten.

Lägg ner landstinget och satsa på en mittregion tillsammans med Västernorrland, är en annan av Uittos hjärtefrågor nu när han söker väljarnas förtroende för ytterligare en mandatperiod.

Annons

Varför ska vi rösta på dig?
– För att jag sätter välfärdsfrågorna allra främst det här valet. Rättvisa och solidaritet inom alla välfärdsfrågor tror jag är det viktigaste att jobba med och det vill jag göra.

Varför blev det just landstingspolitiken för dig?
– Innan jobbade jag med skolfrågorna i Östersunds kommun som ordförande i barn- och utbildningsnämnden, det handlade om samma saker – fördelnings- och rättvisefrågor.
– När partiet frågade om jag var beredd att kandidera som landstingsråd, tackade jag ja.
Nu har han varit landstingsråd i två mandatperioder och vill gärna fortsätta, han anser att de rödgröna har ett bra koncept.

Varför ska landstinget hålla på med så mycket mer än bara vård?
– Historiskt höll landstinget nästan inte på med någonting annat än kommunikationer, alltså det som är länstrafik i dag.
– Det finns ingen annan politisk organisation i vårt län för regional utveckling, det är en liten men viktig del av vår verksamhet.

Hälsovalet har det fokuserats på under senare tid, du är negativ till detta i varje fall den fria etableringsrätten. Nämn något som är bra med hälsovalet?
– Jag är inte negativ till hälsovalet, det har vi provat en form av i landstinget under många år men resurserna har inte räckt till. Problemet kom när man började göra samma sak inom sjukvården som inom skolan, friskola eller fri etableringsrätt för privata.

Vilka blir konsekvenserna som du ser det?
– Sjukvård kan inte vara en handelsvara, jag tycker ärligt talat inte att man ska kunna tjäna en massa pengar på sjukvård, inte på den grundläggande sjukvården i varje fall.
– Det betyder att ett företag vilket som helst kan starta en hälsocentral var de vill, förmodligen där de vet att det går att tjäna pengar på våra skattepengar. Vi kan vare sig säga jag eller nej oavsett om den här hälsocentralen behövs eller inte. Det betyder att politiken inte kan fördela resurserna rättvist.

Hur långt ska man driva valfriheten, i dag ska vi välja elbolag, bredbandsbolag och nu även vilken hälsocentral vi vill tillhöra?
– Folk har redan nu börjat säga nej, själv tröttnar jag exempelvis på alla telebolag som ringer och frågar om det inte är dags att byta. Det ska finnas en grundtrygghet. Vi ska komma ihåg att många inte har något val. I det fria hälsovalet blir det väldigt märkligt, vi ställer frågan till alliansen, som vill detta, vad blir det för val i Sveg eller i Hoting? Där blir det inte två, tre hälsocentraler vi har knappt råd med en.
– Det som genomsyrar detta rent ideologiskt är att privat drift är det viktigaste. Vi som bor i glesbygd får ändå inget val – då har vi endast den privata. Det är inget val.

Kömiljarden gjorde att även Jämtlands läns landsting blev effektivare och fick ta del av pengarna, behövs det fler sådana morötter?
– Det var ett himla slöseri med skattepengar. Även de som inte behövde fick pengar, alltså de starka, tunga och stora regionerna. Inom sjukvården måste det vara så att där det är dyrt att bedriva sjukvård och där det finns långa köer, de ska få stöd.
– Ska jag vara riktigt ärlig så visst är det bra med morötter. Men vi måste backa och titta när vi började minska köerna, det var före kömiljarden. Det beslut vi tog om bättre tillgänglighet gjorde personalen på tre år. Då kortade vi bland annat kön till höftledsoperationer som var på 3–4 år. Det som hände med kömiljarden var att den ”sista tävlingen” gjorde att vi började omorganisera ytterligare.

Det skedde en skattehöjning under mandatperioden i total oenighet, tycker du fortfarande att det var rätt att höja skatten?
– Definitivt, den gav 98 miljoner och hade vi inte haft dessa pengar hade det varit minus 98 miljoner ytterligare i det här läget med den konjunktur som varit med utflyttning, arbetslösa och höga kostnader för sjukvård.

Måste skatten höjas ytterligare för att klara ekonomin?
– Det tror jag inte. Landstingsskatten går inte att höja då har vi snart rekord i höga skatter i länets kommuner, ta Ragunda exempelvis som redan har väldigt hög skatt.

Är det dags att skrota landstinget?
– Ja, det tycker jag. Senast under nästa mandatperiod hoppas jag att vi har bildat en region. Det har jag jobbat för under två mandatperioder, att avskaffa landstinget och få något bättre.
Vi har åtta kommuner och ett landsting med totalt knappt 127 000 invånare. Är det rimligt?

Vore det inte bäst att göra en kommun av hela Jämtland?
– Jag är lite rädd för att göra en kommun av hela länet.  När vi ska bilda regioner kommer vi inte själva att få bestämma hur den regionen ska se ut.
– Blir Jämtland en kommun då blir det ett Stornorrland, det vill inte jag. Jag tror på region Mittsverige. Egentligen vill jag att hela Västernorrland ska vara med i den regionen.

Pensionärerna kräver mer pengar till vård, de anser inte att ni politiker bryr er om er egen föräldrageneration. Vad har du att säga till dem?
– För oss Socialdemokrater är det viktigt att värna pensionärerna från straffbeskattningen för pensioner, som vi vill ta bort, till att vi vill fördela mer pengar till vård och omsorg.
– Där har vi varit jättetydliga, vi kan inte göra det själva men staten måste våga fördela pengar så att regioner som behöver mer också får det.