Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vårdduellen: Marianne Larm-Svensson svarar

För motkandidaten Marianne Larm-Svensson (C) är valfrihet ett honnörsord. Med den fria etableringsrätten får jämtarna fler hälsocentraler att välja mellan, är hennes övertygelse. När det gäller landstingets framtid vill hon se att regionkommuner bildas i hela landet.

Hade Miljöpartiet valt att gå samman med alliansen i landstinget förra valet hade de tagit makten med ett mandats övervikt.

Annons

Landstingsrådet Marianne Larm-Svensson (C) har därför sin målbild klar inför nästa mandatperiod.

Hon ser sig själv som landstingsstyrelsens ordförande. Hon tycker att alliansen i landstinget kan presentera ett bra regeringsalternativ.

Marianne Larm-Svensson har varit landstingsråd under en mandatperiod, trots att det inte var meningen. Hon stod nämligen som nummer två på listan efter Thomas Andersson förra valet, men väljarna ville annorlunda. Hon fick flest kryss och det blev tronskifte.

Men fritidspolitiker inom landstinget har hon varit sedan valet 1994.

Varför ska vi rösta på dig?

– Jag är en arbetsmyra med fötterna på jorden som vill jobba som medborgarnas företrädare i landstinget. Jag vill stå på medborgarnas och personalens sida, det är vår roll som förtroendevalda.

– Vi ska inte kliva in och bli en del av systemet, utan ha förankringen kvar.

Kanske är det därför som Marianne Larm-Svensson fortfarande inte har bytt ut titeln ”förtroendevald” mot ”landstingsråd” på sin id-bricka trots att det har gått en hel mandatperiod.

Varför blev det just landstingspolitiken?

– Engagemanget för mjuka frågor som ligger människor nära, frågor som rör svaga, utsatta grupper känner jag för. Jag har under min tid som fritidspolitiker genomfört en beteendevetenskaplig utbildning, jag har en fil kand i rehabiliteringsvetenskap efter tre år på universitet.

Varför ska landstinget hålla på med så mycket mer än bara vård?

– Det är det enda folkvalda organet som återstår, länsstyrelsen är statens förlängda arm och någonting annat finns inte, förrän vi bildar Region Jämtland. Då kommer vi att kunna renodla och bli mycket bättre på regionala utvecklingsfrågor, då kan vi jobba med dem för sig lite koncentrerat och inte hela tiden behöva konkurrera om resurserna mot länssjukvården.

Hälsovalet har det fokuserats mycket på under senare tid, du är väldigt positiv till detta. Nämn något som är dåligt med hälsovalet?

– Det kommer att ta tid att vänja sig med att behandla alla konkurrensneutralt, säger hon efter en stunds funderande. Att hela tiden tänka att alla förändringar måste vara lika för alla, att man inte kan särbehandla någon grupp eller område.

Konsekvenserna då som befaras, att hälsocentraler kommer att läggas ner på bekostnad av privata etableringar?

– Det har mest med det ansträngda budgetläget att göra, inte att det finns konkurrens från andra aktörer. Jag förstår att en del gärna vill blanda ihop detta och hävdar att det är vårdvalets fel att hälsocentraler har det tufft ekonomiskt och måste göra förändringar.

Hur långt kan man driva valfriheten, i dag ska vi välja allt från elbolag till bredbandsbolag och nu även vilken hälsocentral vi vill tillhöra?

– Tänk om det bara fanns en subkultur, skrattar hon. Tänk om det bara fanns en av allting, jag tror ingen vill gå tillbaka till den tiden. Jag tror på en utveckling här, det tar lite tid att ställa om. Men det finns ingen väg tillbaka.

Kömiljarden gjorde att vården tvingades bli effektivare för att få ta del av pengarna. Behövs det fler sådana morötter?

– Det tror jag, att ha något att vinna på att göra en förändring är jätteviktigt när det gäller ständigt förändringsarbete. Nu måste vi fundera på ett belöningssystem inom vår egen organisation också.

– Jag tror att allting som rör statsbidrag och stimulansmedel kommer att vara prestationsbaserat i framtiden, pengarna kommer inte bara att pytsas iväg.

En skattehöjning har skett under mandatperioden, du och den borgerliga gruppen reserverade er mot detta. Tycker du fortfarande att det var fel att höja skatten?

– Det är fel att göra det som första lösning, andra alternativ ska undersökas först och det tror jag inte gjordes då. Sedan kom finanskrisen så det går inte att jämföra då med nu.

Måste skatten höjas ytterligare för att klara ekonomin?

– Det är jag inte alls säker på, det beror på vad som händer på nationell nivå vad gäller statsbidrag men också vad som händer på arbetsmarknaden och med hela samhällsekonomin.

Är det dags att skrota landstinget?

– Jag vill att regionkommuner bildas i hela landet likt Skåne och Västra Götaland, då blir landets regionala nivå mer enhetligt.

Vi har åtta kommuner och ett landsting med totalt knappt 127 000 invånare. Är det rimligt? Vore det inte bäst att göra en kommun av hela Jämtland?

– Personligen tycker jag att det är något vi måste fundera över, det är bättre att göra den analysen och styra mot det i tid innan vi är piskade att göra det. Jag tillhör dem som har svårt att se att vi ska kunna ha åtta kommuner med all överbyggnad som det innebär med så få invånare. Men det finns olika uppfattningar i mitt parti i den frågan.

Pensionärerna kräver mer pengar till vård, de anser inte att ni politiker bryr er om er egen föräldrageneration. Vad har du att säga till dem?

– Jag har valt ut tre saker som jag vill jobba med förutom att jag tycker att ett maktskifte är viktigt, det är valfrihetsfrågorna, köfrågan och vården av de äldre. De sjuka, äldre borde ha vipkundstatus i vården, jag har fördjupat mig väldigt mycket i äldrefrågorna.