Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Vård utanför länet orsak till underskott

Riks- och regionvården tär på landstingets budget. Men det handlar om liv och död, barn med mycket sällsynta diagnoser som kostat runt 28 miljoner.

Det är bland annat anledningen till att landstinget fått den högsta kostnaden någonsin, 52 miljoner, minus 32 miljoner över budget.

Annons

Nästa landstingsfullmäktigesammanträde ska ledamöterna ta beslut om årsredovisningen för förra året.

Det finns ett stort underskott som främst beror på högre kostnader för riks- och regionvård.

Ett underskott som bland annat har orsakats av arton svårt sjuka barn, varav fem med mycket sällsynta diagnoser, som behöver vård.

Den vårdkostnad som överstiger en miljon kronor per patient var under år 2013 den högsta någonsin inom landstinget i Jämtland.

Det är inom barnkliniken som riks- och regionsjukvården har varit högre än någonsin tidigare. Totalt handlar det om 41,5 miljoner kronor.

– Om man träffar på ett barn som är sjukt som behöver vård, ska det till något extremt om man ska säga nej till det. Det ligger inte i sjukvårdens väsen, utan här handlar det om att rädda liv och försöka göra friskt.

Det säger centrumchefen för barn, kvinna, psykiatri, Håkan Gadd, när han berättar om svårigheterna att budgetera för vård. Exempelvis som förra året när det dyker upp fem barn med mycket sällsynta diagnoser, eller ovanligt svårartade komplikationer.

– Förra året blev det "all time high" på barnmedicin i riks- och regionvårdskostnader och det var ett fåtal barn som tog väldigt mycket av dessa kostnader. Ett av dem hade en sällsynt sjukdom som bara dyker upp vart 10–15 år. Det går inte att budgetplanera för, fortsätter Håkan Gadd.

Skulle de ta höjd i budget för att något sådant kan inträffa skulle de tvingas säga upp 10–20 personer vilket inte anses som någon bra strategi.

– Det här är vård vi beställer. Vi begär att ett annat landsting ska utföra högspecialiserad vård som inte vi kan erbjuda. Vid ecmobehandling, (konstgjord lunga) eller högspecialiserad neonatalvård använder vi ofta Umeå.

Men när barn måste genomgå hjärtoperationer är de hänvisade till Lund och Göteborg.

– Nu har vi två fasta neo-doktorer och det innebär att vi har ett eget team att skicka med sjukflyget och det sparar vi runt 30 000 kronor på varje gång, säger Håkan Gadd vidare.

– Det betyder även att vi kan ta hem barnen tidigare.

Hur känns det då att få kritiken om att pengarna stoppas i ett svart hål eller går till administration?

– Visst är det bra att politikerna ifrågasätter vart pengarna går, tjänstemännens uppgift är att plocka fram fakta och visa på vad det är som kostar. Sedan får de göra en bedömning om det är rimligt eller inte. Ytterst är det styrelsen som är vårdgivare och ska sköta ekonomin.

– Ett bekymmer är att vi har en för stor kostnadsmassa inom landstinget. Ska man göra något åt det, kanske man hamnar i beslut om att sluta utföra vissa saker eller nedprioritera något, det är politikernas beslut.

Vad är då kostnadsdrivande?

– Inom vården blir man allt mer specialiserad, ta exempelvis för tidigt födda barn. I Jämland har vi i dag bäst överlevnadsgrad av de för tidigt födda i hela landet.

– Den vården kostar. Många barns liv startar kanske med två månader i Umeå, där det kan kosta 30 000 kronor dygnet.

– Behöver ett barn en konstgjord lunga, så kallad ecmo-behandling, kostar det 100 000 kronor per dygn.

– Många barn får också cancer och dessa vill vi behandla så långt det bara går. Mycket av cancerbehandlingen är i Umeå dit familjen måste följa med och det betalar landstinget.

Bekymret säger Håkan Gadd är försörjningskvoten i Jämtland. Det är för få som arbetar och genererar skattepengar. Det är skräckläsning om man tittar tio år framåt undrar man hur det ska bli med Jämtland.