Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Varannan vuxen länsbo är överviktig eller fet

/
  • ”Operationerna görs inte i första hand för     att patienterna ska bli smala och fina utan för att rädda deras liv”, säger Ewa Lundgren, verksamhetschef på kirurgen på Östersunds sjukhus. Överviktskirurgi hör till de områden som prioriterats vid Östersunds sjukhus. Det är     Ewa Lundgren glad över för det sparar mycket lidande för dessa överviktiga patienter.
  • Kicka för större bild.
Grafik: Kjell Nilsson-Mäki

I vårt län klassas nästan varannan vuxen invånare, 47 procent, som överviktig eller fet.

Varje år opereras 7 000 personer i Sverige för fetma. I Jämtlands län genomförs 90–100 överviktsoperationer i år.

Annons

– För att få genomgå en överviktsoperation ställs krav på att patienten måste ha prövat på andra sätt att gå ner i vikt, säger Eva Lundgren, verksamhetschef på kirurgen.

Finns det något strukturerat program?

– Nej, något krav på att de exempelvis ska ha gått hos Viktväktarna ett halvår och kunna redovisa vad det gav, finns inte, säger hon. Vi går på patientens egen berättelse.

– De gränser som gäller för att operationen över huvudtaget ska vara aktuell är BMI 35–40 kombinerat med komplikationer till övervikten som exempelvis diabetes eller sömnapné tillstånd. Över BMI 40 anses operationsindikation finnas, om det inte finns andra faktorer som gör en operation olämplig eller farlig för patienten.

Överviktskirurgi har ökat under tiden som omställningsarbetet inom landstinget har pågått. Detta är alltså en viktig verksamhet som prioriteras inom kirurgin.

– När vi diskuterade utbudsbegränsningar inom all godartad kirurgi fanns förstås överviktskirurgin med och prioriterades högre än vissa bukväggsbråck exempelvis. Den här typen av kirurgi har alltså prioriterats upp, säger Ewa Lundgren.

Är det en lång kö till operationerna?

– Det finns en kö, men den är inte lika lång som den varit tidigare. I dag står runt 30 personer och väntar. Det förekommer mycket privat vård inom den här typen av kirurgi, även om det inte finns här.

Vad kostar en sådan operation?

– Det är väldigt dyra operationer, skulle vi skicka en patient till ett annat sjukhus kostar själva operationen mellan 130 000 och 150 000 kronor, till detta ska läggas resor och kontroller.

Hon pratar om överviktkirurgernas bragd som klarar av att operera alla patienter med den stora och tekniskt krävande som det här är frågan om.

Förra året opererades 70 patienter vid Östersunds sjukhus och 20 patienter skickades till Sundsvall på grund av vårdgarantin och tillgängligheten.

– Dessa operationer görs inte i första hand för att patienterna ska bli fina, utan för att på sikt rädda liv. Vi vill kunna bespara dem att drabbas av sjukdomar som hjärtproblem, diabetes och andra följdsjukdomar.

– Det finns också en klart ökad risk för ett flertal cancersjukdomar kopplat till övervikt, något som blivit allt mer tydligt från flera olika forsningsstudier under de senaste åren.

F inns det annan hjälp att få inom landstinget förutom operation mot övervikt?

– Dietisterna har stor kunskap, men den resursen är mycket begränsad och utöver deras rådgivning är det svårt att hitta en metod som är effektiv. I den bästa av världar skulle jag vilja bygga ut den preoperativa informationen framför allt.

– Men jag är orolig över en annan sak, inte att de inte har provat att gå ner i vikt utan att patienterna inte förstår att detta är en stor och framför allt svår operation. Den är en tekniskt komplicerad och stor operation för kirurgen men ett omfattande ingrepp för patienten.

Vad kan det bli för biverkningar?

– De kan få olika former av näringsbrist men även problem som är kopplat till att det görs ett stort kirurgiskt bukingrepp. Det handlar om komplikationsbenägen kirurgi, dessa patienter är sköra fast de är så stora. Om man räknar alla biverkningar, är det runt 15 procent som får någon form av komplikation och det är ganska mycket.

Vilken är den vanligaste komplikationen?

– Det största när det gäller ingrepp överhuvudtaget är lungbekymmer och problem från urinvägarna, men sårinfektioner är den vanligaste. Men det finns, när det gäller den här typen av operationer, ganska allvarliga komplikationer som sker inne i buken. Då är de så att dessa patienter inte bara är svåropererade de är också svårbedömda efteråt.

– I vanliga fall känner man på buken, men här är det långt in till själva bukväggen. Normalt skickar vi patienterna på olika röntgenundersökningar, men här är det svårare att bedöma med alla fettlager omkring och inuti buken.

Budskapet är klart, detta är inget ”quick fix” det är alltså inte det första man ska ta till, det är ett komplikationsbenäget ingrepp. Dessutom ställer det stora krav på patienten efteråt, det handlar om att bryta mönster och leva på ett vettigt sätt.

– Det går liksom inte att tro att man ska kunna leva vidare som tidigare, patienterna måste underkasta sig vissa restriktioner för att det ska bli bra. De måste se operationen som en ”hjälp till självhjälp”.

Finns det statistik som visar hur många som klarat detta efter operationen?

– De allra flesta går ner 75 procent av sin övervikt under det första året, det betyder att de fortfarande är lite runda men inte lika mycket.

Hur ser det ut efter tio år?

– Som de ser ut efter två år ser de ofta ut efter tio år också.

Får alla ta bort det överflödiga skinnet efter viktnedgången?

– Svaret på den frågan är klart nej. Landstinget har begränsade resurser. För att de ska få ta bort hängbuken, som det är frågan om, ska det vara hudproblem med eksem och sår. Eftersom operationerna blir allt fler, blir dessa problem också fler.

– Vi tar oss an hängbuk vid hudproblem, i övrigt bekostar inte landstinget. Men det kanske vi måste göra i framtiden, men inte i dag. Armarna, låren och brösten räknas till kosmetik. Det ska vägas mot alla övriga patienters behov.

Mer läsning

Annons