Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vår nästa Garbo

/
  • Episk historia. Filmpubliken kommer att få se Anna-Karin Eskilsson både som en ung och gammal Greta Garbo.”Man kan göra mycket med smink och peruker”, försäkrar Anna-Karin Eskilsson, som just nu tränar på att prata som stjärnan.

”No problems”, säger Anna-Karin Eskilsson på bred amerikanska när hon pulsar ut i den djupa snön. De högklackade stövlarna är gjorda för stadens puls och knappast för de stelfrusna jämtländska åkrarna. Men ändå: ”No problems at all”. Sen föreslår hon själv att hon ska göra en snöängel.
– Det är faktiskt 14 år sedan, så det är definitivt dags igen, säger hon och skrattar.

Annons

Ja, det har gått 14 år sedan hon lämnade flickrummet och flög västerut till New York. Efter år av slit, som bartender och med småroller i bland annat ”Sex and the city”, har hon nu fått huvudrollen som Greta Garbo i den amerikanska storfilmen om ikonens liv. inspelningarna börjar i april nästa år.

Men även om Anna-Karin Eskilsson numera gärna svänger sig med ett och annat engelskt ord är det aldrig för långt till mamma Elvis kanelbullar vid köksbordet på Frösön. Hit kommer hon varje sommar och jul. Och det kommer hon att fortsätta med.

– Det är så speciellt att komma hem där man har sina rötter. Man slås av så många saker som man inte riktigt tänkte på när man bodde här: Den typiskt jämtländska mentaliteten och alla rutiner, som att man alltid fikar mellan alla måltider. Det är så mysigt. Och så vissa logotyper som aldrig förändras: Solstickan, Kalles kaviar ... underbart.

– När jag är hemma brukar jag ligga i sängen och läsa en massa gamla Grottbjörnens folk-böcker och skrika att pappa ska hämta saltlakrits (skratt)

Hur lever du i New York?

– Där är allt mer hektiskt och ingenting är tidsbundet. Man springer på gymmet och på auditions, jobbar och glömmer ibland bort att äta. Har man ett möte klockan två så försöker man hinna med tusen saker före.

Hur gick det till när du fick rollen som Greta Garbo?

– Min agent tyckte att jag skulle höra av mig till regissören Buddy Bregman som var på jakt efter någon som kunde spela Garbo. Jag skickade mitt CV och fick svar, faktiskt när jag satt på Gamla teaterns uteservering i Östersund.

– När jag kom hem till New York igen hade jag fått ett mejl om att han ville att jag skulle komma till Los Angeles på audition. Jag fick panik, men bokade en flygbiljett. Efter fem timmars manusläsning, jag blev vindögd på slutet, var rollen min.

Vi går tillbaka lite i tiden. När bestämde du dig för att satsa på skådespelaryrket?

– Det var faktiskt min förskolelärare som alltid pratade om att jag hade en sådan energi och utstrålning. Hon tyckte att jag skulle söka rollen som Ronja Rövardotter och hjälpte mig också med det. Nu blev det ingenting av det, men tanken att man kunde jobba som skådespelare slog rot i mig.

– Men under mina år på gymnasiet, ekonomilinjen på Wargentinsskolan, så tänkte jag inte på skådespelaryrket överhuvudtaget. Man visste inte riktigt vad man skulle göra med sina skådisdrömmar i Östersund. Teaterverkstan fanns visserligen, men där var det bara knepiga människor (skratt).

Har du varit nära att ge upp någon gång?

– Jag har aldrig varit någon som har gjort massutskick av mitt CV för att söka roller som tusen andra också söker. Jag har oftast fått jobb via kontakter eller genom ren tur. När man väl går genom den där dörren så brukar det gå bra.

Men är det inte en merit bara att gå genom den där dörren?

– Jo, men grejen är den att jag aldrig såg att det var någon dörr. Man ska inte fokusera på problemen utan på det man kan och vill göra. Jag är nog ganska naiv ibland och ser bara möjligheter.

Tvivlar du aldrig?

– Nej, aldrig på mig själv och det jag gör. Men i Sverige är det så väldigt viktig med resultat och yrkestitlar. Man har svårt att förstå att inte alla vill ingå i samma mönster och det är något som jag har svårt att relatera till. Det gör också att jag finner det svårt att bo i Sverige.

Flyttar du till Hollywood nu?

– Ja, det kommer jag nog att göra under filminspelningen. Men jag skulle aldrig kunna bo i Los Angeles permanent. Den staden saknar själ och verklighet. Allt går ut på om man är ”in the business” eller inte.

Nu har du hunnit plugga manuset ett tag nu, hur är det?

– Helt fantastiskt. Jag har verkligen blivit helt fascinerad av Greta Garbo som person. Hon är intressant på många sätt, även innan hon blev känd.

Är det något som förvånar eller berör extra mycket med hennes liv?

– Hennes känslighet och otroliga blyghet. Hon var inte alls någon som sökte uppmärksamheten. Det var regissören Mauritz Stiller som formade henne på många sätt. De hade ett destruktivt förhållande. Det var först senare som hon blev en egen person och den skådespelare som allmänheten känner till.

Regissören hade från början tänkt sig Uma Thurman, Natascha Richardson eller Rachel Weisz för rollen. Varför blev det du?

– När man märkte vilket stort intresse det fanns för filmen bestämde man sig för att välja en helt okänd för rollen. En känd skådespelerska blir lätt jämförd med det hon gjort tidigare.

Tror du att det är en fördel att du liksom Garbo är svenska?

– Ja, Buddy Bregman sa tidigt att han ville ha en europé i rollen. Helt enkelt för att det är lättare för en ickeamerikan att sätta sig in i de kulturkrockar och situationer som uppstod för Garbo.

Buddy Bregman har också sagt att han vill ha in någon känd manlig skådespelare i filmen. Vem skulle du helst vilja spela mot?

– Johnny Depp. Han är helt fantastisk.

Du sa tidigare att du skulle vilja ha en karriär i Sverige. Gäller det fortfarande?

– Ja, jag skulle gärna jobba i Sverige. Engelska är trots allt mitt andra språk. Dessutom skulle det vara intressant. Jag såg till exempel Colin Nutleys ”Änglagård” i USA och där blev alla chockade över att de medverkande badade nakna.

Känns det som om det här är början på det liv du alltid drömt om?

– Om det innebär att jag kan livnära mig på skådespelaryrket så är svaret ja. Det är det enda jag drömt om.

Är det inte lätt att känna sig pressad också?

– Jo, det är det. Greta Garbo är en ikon som man knappt får vidröra och det är många som har åsikter. Men man måste ha i åtanke att det här är vår version av Greta Garbo, vårt sätt att berätta om hennes liv. Jag ska fokusera på mitt jobb och ingenting annat.

Julen står för dörren. Vad önskar du dig?

– Lugn och ro. Jag vill umgås med min familj och mina vänner. Och läsa mycket böcker, för det hinner jag aldrig i New York.

Mer läsning

Annons