Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Var kommer misstankarna från?

Annons

Det har börjat sitta en man utanför den lokala matbutiken. Han sitter på en smutsig filt från morgon till kväll. Sorgsna, bedjande ögon tittar upp mot alla som kommer ut från butiken med välfyllda matkassar. Men mannen tycks vara osynlig, för människorna hastar förbi utan så mycket som en blick ner mot honom. Pappmuggen framför honom ekar tom.

Tiggeri. Bara ordet ger associationer till smuts och utsatthet. Och på senare tid även till organiserad brottslighet.

Vi har hört argumenten. "Man ska inte ge pengar till tiggarna. De är med i en liga och är rika egentligen. De håller på med brottslighet. Det är inte alls synd om dem faktiskt". Vad driver en person till att dag ut och dag in sitta på marken och tigga? Mest troligt hjälplöshet. Mest troligt har man inget annat val. Ändå finns misstankarna om organiserad brottslighet där. Polisen har uttryckt dem. Politiker, nu senast Umeås kommunalråd Lennart Holmlund, har uttryckt dem. Men varifrån kommer egentligen misstänksamheten mot tiggandet?

Vid en snabb internetsökning blir det tydligt: de artiklar som bestämt hävdar att tiggeriet är organiserat kommer från nationalistiska och högerextrema sajter. Det är varken förvånande eller någon tillfällighet.

Det som väckt diskussionen om tiggeriet den senaste tiden är framför allt de romska personer från Rumänien som kommit till Sverige i hopp om att få ett drägligare liv. Bara det att ett "drägligare liv" innebär att resa till ett främmande land för att tigga säger väl ganska mycket om situationen i Rumänien. Precis som i många andra länder finns här många fördomar om romer. Vi såg det när polisens rom-register avslöjades i höstas och vi ser det nu i diskussionen om tiggeri. Den rasistiska rörelsen placerar romer högt upp på listan över oönskade grupper. Det är ingen slump att tiggeriet diskuteras i de termer det görs, det finns en rasistisk ideologi bakom.

Det kanske finns enstaka fall av tiggare som arbetar organiserat. Men tiggaren som sitter utanför din matvarubutik gör antagligen inte det. Hen är hungrig, kall och behöver hjälp. Men det är kanske lättare att vända bort blicken om man väljer att tro på konspirationsteorierna. Det kanske är lättare att lägga civilkuraget åt sidan.