Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var det rätt att sälja Jämtkrafts datanät?

Annons

Alla hushåll i Krokom, Åre och Östersund ska erbjudas bredband via fiber senast 2020. Det var villkoret när Jämtkrafts stadsnät såldes till IP Only förra året.

Det blev fart på bredbandsutbyggnaden efter försäljningen, så mycket är säkert. Men blev det fart överallt?

I Åre har IP Only uttryckt att de behöver hjälp av kommunen att marknadsföra bredband ute i byarna för att klara utbyggnaden till hundra procent. Kommunens inställning är att de inte ska behöva medverka eftersom köpeavtalet tvingar IP Only att bygga fullt ut.

Det låter som önsketänkande. Försäljningen av Jämtkrafts nät har inte upphävt marknadskrafterna. IP Only drar fortfarande ingen fiber till olönsamma orter om de inte får tillräckligt många intresseanmälningar i förväg och dessutom statsbidrag för det. Och hur långt statsbidragen kommer att räcka, det är än så länge oklart.

Det är många som har varnat kommunerna för att sälja sina fibernät, bland annat deras egen organisation SKL. Konsulterna som utredde försäljningen av Jämtkrafts nät höjde också ett varningens finger. Olönsamma områden riskerar att bli outbyggda, var budskapet.

Men politikerna vände dövörat till. Det var för frestande att behålla pengarna och låta marknaden sköta utbyggnaden.

Det kan visa sig vara ett felbeslut. För datanäten är på väg att gå från att vara "nöjesnät" till att bli "nyttonät". De digitala transportvägarna förser oss inte längre bara med tv, internet och telefoni. Mer och mer av vården och omsorgen sköts via datanätet. Kameraövervakning inom hemtjänsten är ett exempel. Ska välfärden omfatta alla måste även glesbygdsbor längst ute i periferin kopplas upp.

Samtidigt som näten är på väg att bli samhällsnyttiga på riktigt är många kommuner på väg att sälja dem. Penningstinna intressen är på jakt efter valda sträckor att köpa. Vinstpotentialen är enorm.

Det är inget de gärna pratar om, men risken för monopol är uppenbar. Om nätbolagen stänger ute konkurrenterna kan de lugnt börja höja priserna på bredband, telefoni och andra tjänster.

Det går att likna vid om staten skulle sälja vägnätet till privata bolag. Köparna skulle tacka så mycket, sätta upp vägbommar och börja ta betalt av den som vill använda vägen.

Paradoxalt nog är det därför kommunerna som är garanten för en fri konkurrens på nätet.

Nu säger politikerna att avtalet mellan Jämtkraft och IP Only innehåller villkor som förhindrar en sådan utveckling. Men jurister på SKL som granskat avtal som IP Only tecknat, menar att den långsiktiga garantin för att näten får fortsätta vara öppna är väldigt svag.

IP Only ägs av riskkapitalbolaget EQT. Det är inga idealister. Idén är att köpa, bygga upp värdet och sälja bolag med god vinst. Jämtkrafts ägarkommuner har rätt att köpa tillbaka nätet inom fem år och det får inte säljas till någon som driver egna tjänster. Men vad händer i nästa led? Ingen vet.

Det kommer att dröja innan vi ser vad utförsäljningen av vårt gemensamma datanät kom att betyda. Det finns en risk att vi får betala dyrt för bredbandstjänster när IP Only ska räkna hem sin affär via avgifter från tjänsteleverantörerna.

Att äga och driva ett stadsnät är ingen självklar kommunal uppgift i dag, men snart är fiberkabeln lika viktig som landsvägen och järnvägen, och då blir lokalt ägande en garant för kvalitet och lägsta pris för invånarna.

Politikerna i Östersund har sålt kommunala tillgångar lite väl lättvindigt på sistone. 1 700 allmännyttiga bostäder såldes efter en timmes debatt. Försäljningen av datanätet tog en halvtimme att klubba igenom.

Det kan visa sig vara rätt, men det var fel att forcerade fram besluten. Det är dags att dra ner på farten nu. Frågor som påverkar invånarna flera generationer framåt måste stötas och blötas noga.

Läs mer: Gick det inte väl fort att sälja ut vårt bredband?

Man förankrar inte en miljardaffär på en timme

Sälj inte allmännyttan utan debatt

Annons